Lummelundagrottan
Geologisk historia och utsträckning

 

Hängivne grottforskaren Bo Lenander använder en itusågad modell av Gotlands berggrund för att förklara hur grottorna har bildats vid Lummelunds Bruk .
FOTO © Erik SM7DZV

 

— Av Erik SM7DZV —

400 miljoner år gammalt förstenat bottensediment från Tropiska hav har genom kontinentalvandring bildat Gotlands tjocka kalkstensberggrund. Återkommande nedisningar har orsakat sprickor i kalkstenen. Vatten har trängt ned i sprickorna och orsakat kemisk vittring, utfällning av kalk ur berget och bildat hålrum, grottor. Den mest kända av dessa är Lummelundagrottan.

Den översta delen av Gotlands berggrund, det som vi ser som dagens Gotland, består av kalksten som bildats för i runda tal drygt 400 miljoner år sedan, under en period av jordens geologiska forntid, som går under benämningen Silurtiden.

Lagrade förstenade sediment
Kalkstenen är en lagrad bergart, där sediment från havens bottnar pressats samman och förstenats. Processen är mycket långsam. För den äldre öländska, ordoviciska,  kalkstenen, brukar man till exempel räkna med att det tar cirka 1000 år för att bilda  en millimeter kalksten, det vill säga en meter per en miljon år.

…från Tropiska hav
När Skandinaviens sedimentbergarter, skiffrar, kalksten och sandsten bildades, utgjordes de områden som idag bildar Skandinavien av bottnar i tropiska hav. Kontinenternas vandring, som fortfarande pågår, har flyttat dessa områden till deras nuvarande läge.

…  blev kalksten som sprack och vittrade och bildade grottan
Den gotländska kalkstenen har därefter utsatts för upprepade nedisningar. Ismassornas tyngd har medfört att den lagrade sköra bergarten spruckit. Rörelser i berget har vidgat sprickorna. Vatten har trängt ned i sprickorna och genom kemisk vittring löst upp kalk. Hålrum, grottor, har bildats under jord.

Lummelundagrottan uppmärksammades på 1740-talet av Linné och blev intressant för forskare första gången under 1920-talet, där zoologen Torsten Gislén lyckades ta sig 40 meter in i grottan. Tre pojkar hittade 1950 en ny öppning som  ledde djupare in i grottan. 1955 lyckades man ta sig ytterligare 175 meter in i grottan. 1985 trängde dykare ytterligare 400 meter in i grottan efter att ha passerat  fyra ”vattenlås”, vattenfyllda delar av grottan. Idag är den sammanlagda längden av grottans utforskade delar cirka 4 kilometer.

Utdikning av Martebo myr sänkte grundvattnet
Vid mitten av 1800-talet dikades Martebo Myr ut. Som de allra flesta liknande projekt blev utdikningen av Martebo Myr ett misslyckande. Syftet att tillskapa ny produktiv jordbruksmark uppfylldes endast temporärt. Grundvattennivåerna sänktes, den underjordiska ån vid Lummelunds bruk sinade och det gigantiska kvarnhjulet vid bruket stannade för alltid.

… och gjorde till slut grottan till en attraktion för turister
En konsekvens av sjösänkningen blev dock insikten att Lummelundagrottan bestod av avsevärt mer än mynningen på en underjordisk å. Sjösänkningen kom att bli förutsättning för dagens forskning och turistindustri vid grottan.

Turistbolaget, Lummelundagrottan AB, bildades 1959. En tunnel in i berget sprängdes samma år, och därefter startade turistvisningarna. Grottan besöks nu varje år av cirka 60 000 personer. Under sommarens turistsäsong kommer i runda tal 1000 personer varje dag.

Grottkarta © Sveriges Speleologförbund 2016. Publicerad med tillstånd.
Klicka på kartan för att se den i något större skala.

Av kartan framgår grottans förgreningar och var dessa är vattenfyllda. För att komma förbi ”vattenlåsen” måste man vara dykare, utom vid enstaka tillfällen när man släpat in pumpar och tömt fördjupningar på vatten.

Grottfakta: Källa Sveriges Speleologförbund:

Läs om grottan. Klicka på bilden.

Läs om Speleologerna.
Klicka på bilden.

 

 

 

 

 

 

Övriga länkar:
Wikipedia om  Lummelundagrottan
Wikipedia om Martebo Myr
Wikipedia: Speleologi – grottforskning

 

Lummelunda – Sveriges mest kända grotta
Den sex kilometer långa Korallgrottan vid Stora Blåsjön i Jämtland är Sveriges längsta grotta. I Göingebygden i norra Skåne ligger den kända Tykarpsgrottan, men det är egentligen ett underjordiskt kalkstensbrott och ingen naturlig grotta. Talar man med speleologer finns grottor på väldigt många platser i landet.

Men hur man än vänder och vrider på saken står det nog ändå klart för de flesta, att Sveriges mest kända grotta ligger i Lummelunda socken på Gotland.

 

 


Print pagePDF pageEmail page

Copyright © 2015-2017 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com