Engelsk forskare: Mini-istid börjar 2030
Kallt, noll solfläckar, dött på kortvåg?

Daily Mail på nätet. Klicka på rubriken för att komma till artikeln om forskarrapporten.

— — — Av Erik SM7DZV — — — 

Uppdaterat 2015-07-14
Uppdaterat 2015-07-13

Professor Valentina Zharkova förutsäger, vid ett symposium i Wales, en kommande mindre istid med början omkring år 2030. Rapporten har uppmärksammats av Daily Mail och The Independent. Daily Mail har försiktigtvis lagt in ett frågetecken i rubriken.

Forskarnas slutsats är att situationen kan komma att likna den som går under benämningen Maunder Minimum. Under perioden 1610 – 1640 rapporterades som mest nio solfläckar per år, 1640: noll, 1650: tre, 1660: ”några”, 1670: noll och 1680: en.

Dåliga kortvågskonditioner väntar
Under Maunder minimum fanns ingen kortvågsradio. Går det som professor Zharkova förutser blir det dåliga konditioner under kommande år.

Solaktiviteten har avtagit de senaste solfläckscyklerna
– Att solaktiviteten har avtagit stadigt under de senaste cyklerna är i och för sig uppenbart, men hur långt ner det skall fortsätta är svårt att sia om, om vi inte skall tro Valentina Zharkova och hennes grupp, kommenterar en solforskare redaktionen varit i kontakt med.

Liknande trend i början av 1900-talet
– I början av 1900-talet hade vi en liknande trend i det s k Dalton-minimet. Det blev dock inte alls lika djupt och långvarigt som Maunderminimet. Å andra sidan är det nu ca 400 år sedan Maunderminimet och man har historiska belägg för tidigare liknande händelser med en medelperiodicitet på ca 300 år, så osvuret är väl bäst.

Bäst att vänta och se
– Vi får väl avvakta nästa cykel och se vartåt det lutar, sammanfattar solforskaren.

”97 procents precision i skattningarna”
Professor Zharkovas forskningsteam uppger sig ha funnit två olika lager av magnetism i solens inre, vilka varierar mellan solens norra och södra halvklot.

”Genom att kombinera båda vågorna och jämföra data för den nu aktuella solcykeln har vi funnit att precisionen av våra skattning var korrekta till 97 procent”, säger professor Zharkovska till The Independent.

Resultaten innebär att forskarna kan hävda att en hypotes att modellens prediktionsförmåga är felaktig kan förkastas på femprocentsnivån.

”Löst problemet med prognosticering av solfläckscykler”
Mot bakgrund av dessa resultat hävdar forskarna att man löst problemen med att förutsäga solfläckcykler. Man hävdar att att mellan 2030 och 2040 kommer de två magnetsystemen att ta ut varandra helt och leda till en sol helt eller nästan helt utan solfläckar. Under  det som benämns ”Maunder minimum”, som pågick från ungefär 1645 till 1715, förekom en liknande situation.

Maunder Minimum – Inga solfläckar
Themsen frös och Karl X Gustav tågade över Bält
Under perioden 1610 – 1640 rapporterades som mest nio solfläckar per år, 1640: noll, 1650: tre, 1660: ”några”, 1670: noll och 1680: en. (Källa Wikipedia). Perioden inledde också det som brukar kallas Den lilla istiden. Värst var det (i England) 1683 – 1684 när Themsen var helt frusen under två månader. För svenskar är troligen den mest kända händelsen under ”Lilla Istiden” från månadsskiftet januari /februari 1658, när Karl X Gustav korsade Bälten med sin här på 10 000 man för att falla danskarna i ryggen.

Efterord
Nya revolutionerande naturveternskapliga upptäckter har ofta svårt att accepteras av samtida forskare. I dag brukar det heta att ytterligare forskning krävs för att man helt ska kunna lita på resultat av en studie som går på tvärs med det dittills accepterade.

Minns den katolska inkvistionens rättegång 1633 mot Galileo Galiei, där denne tvingades avsvära sig teorin om den heliocentriska världsordningen – att jorden rör sig runt solen. Det dröjde till år 1992 innan Katolska kyrkan bad om ursäkt och till  2000 innan den upphävde domen.

Galileis Dotter
Den som vill läsa mer om Galileis liv och samtid rekommenderas varmt att läsa Sobels bok Galileis  Dotter, som finns som pocket, översatt till svenska. Boken bygger på Galileis brevväxling med sin äldsta dotter som var nunna. Klostrets abedissa brände Galileis samtliga brev efter dotterns död. Men breven till Galilei finns kvar och är ytterst läsvärda.

Länkar
Daily Mail: Artikel om professor Zharkovas forskning.
The Independent: Artikel om samma forskningsrapport.
Wikipedia (engelska). Artikel om Maunder minimum.
Wikipedia: Tåget över Bält.
Länk: Britisk klimatrapport 1650 – 1699
Sobel: Galileo’s Daughter. Bok som rekommenderas varmt. Finns utgiven som pocket på svenska.

Tack
TNX till Kjell PB3SM som satte mej på spåret.