Att jorda eller inte jorda – Det är frågan
Uppdaterat 2015-07-24: Länk, se nedan.
Det kom ett mejl från Lars SM0OY i morse:
– Nu i åsktider är skydd (blixtlås) ett vanligt samtalsämne på 80 m gubbhylla. Det kanske är ett aktuellt ämne? Själv vet jag ingenting men än att dra ur antennen.
Vanlig diskussion: Skall antennen bara dras ur eller skall den jordas?

Bengt SM3AAE. Högspänningselektriker från Österforse i Ångermanland. Läs gärna hans artikel om hur man skyddar riggen från åska. Artikeln hittar du under fliken Åska i Verktygslådan. FOTO Erik SM7DZV
Redaktionen QSP-ade frågan till vår åskexpert, högspänningselektrikern Bengt SM3AAE i Österforse:
”Bättre jorda än att låta bli”
– Det är klart att det är bättre att ha jordat antennen än att inte ha jordat den, säger Bengt.
Nästa fråga: ”Hur gör du själv då?
Lägger matarledningen över elementet…
– Jag brukar lossa matarledningen från riggen och lägga den över elementet under fönstret, svarar han. Det har aldrig hänt något, men jag brukar säga att skulle det komma något från antennen så är det bra ifall urladdningen kan slå över till skyddsjordningen i elementet…,
– I mitt fall har jag ju masten där antennen hänger, säger Bengt. Och masten är ju jordad, då får man ju hoppas att den tar hand om det mesta av urladdningen. Jag har ibland hört, på loopen, att det knastrat, men då har det alltid rört sig om statisk elektricitet.
Tillbaka till mejlet från Lars SM0OY:
Här en liten upplevelse från Visby 1961:
C-amatören SM1OY sitter som vanligt och letar QSO på 40 m med 4,8 W. Det
knäpper och sprakar av åska på bandet, men trotjänaren BC-348Q funkar bra
trots det. Antennen är en 42 m LW mellan pojkrummet och grannhuset.
Men av någon anledning kopplar den unge operatören ur antennsladden och
låter den hänga ned bakom bordet och fortsätter med ett lödarbete. Då efter en kort stund, hörs ett konstigt sprakande och en okänd lukt spred sig.
2 cm gnista – 20 kV
– Men vad nu då? Jag har ju inget inkopplat, så då kan det väl inte brinna? tänker den kloke sändaramatören, och kikar bakom alla sina apparater. Då får han syn på en två cm lång gnista mellan den lösa antennsladden och värmeelementet.
– Oj oj då, två cm – det motsvarar väl 20kV, tänker han vidare. Kanske bäst att ligga lågt ett tag, beslutar han, och med hjärtat i halsgropen jordar han antennen till elementet.
Respekten för antenner och åska grundlades vid detta tillfälle och sitter fortfarande i.
Sommar-73,
Lars –OY
Länk om jordning på ARRL:s nyhetssida (engelska). Klicka här.