Berättelsen om chiefen
som fick problem med njurarna

Posted by Erik SM7DZV on 3 augusti, 2015 in Feature, Nyheter |
Kenneth Byrskog image001 besk

Kenneth Byrskog f.d. SM7CJQ, f.d. gnist.

— Av Erik SM7DZV —

Amatörradionyheterna gör sitt bästa för att locka gamla marintelegrafister att berätta om episoder på de sju haven, innan berättelserna försvinner in i radioskugga. Kenneth Byrskog, före detta SM7CJQ, boende i Emmaboda är en av dem som hört av sig med en berättelse från tiden som telegrafist på sjön.

Kenneth växte upp i Ljungby där han inspirerade en annan då ung man, Rikard SM1CQA, att satsa på telegrafistyrket.

– Det var Kenneth som rådde för att jag blev telegrafist, säger Rikard.


Maskinskrivning men ingen utbildning i ekonomiadministration
När Kenneth gått ut Teleskolan gick han till sjöss direkt. Då var det 1960 – 61. Kenneth berättar samma historia som alla andra telegrafister vi varit i kontakt med:

På Teleskolan fick man lära sig skriva maskin, men någon utbildning i ekonomihantering förekom inte. Trots det var det för det mesta telegrafisten som skulle sköta administration som lönehantering, inklarering i hamnarna, besättningslistor, lastpapper och liknande. De uppgifterna fick telegrafisterna lära sig hantera efter hand, ute till sjöss, och det var tufft för dem som gick ut för första gången.

Maskinskrivningskunskaperna gav dock en pengamässig fördel. Den telegrafist som hade papper på skrivmaskinskunskaper fick 80 till 100 kronor mer i lönekuvertet…

Sista båten Prins Hamlet
För Kenneth var första båten Broströms MS Winterland. Efter en kortare tid bytte han till Johnsons MS Seattle. Den sista båten Kenneth jobbade på var Prins Hamlet, som gick mellan Bremerhafen och Harwich.

Prins Hamlet-2

Sista båten Kenneth jobbade på var Prins Hamlet, som gick mellan Bremerhafen och Harwich. Länk: Klicka på bilden!

Ångrar inte en dag
– Jag ångrar inte en enda dag av den tid jag jobbade som gnist på sjön, säger Kenneth.

Augusti 1963
– Händelsen jag tänker på har kanske inte i första hand med radiokommunikation att göra, säger Kenneth. Den inträffade i augusti 1963. Jag hade mönstrat på m/s Avafors den 2 juli i Luleå och vi gick en resa Narvik – Antwerpen med malm  innan vi blev skickade till Limhamn för att lasta cement till Palm Beach i Florida. En fin resa med mycket sol – och damm från cementen. Lossningen tog sin tid och sedan vände vi norrut till Newport(?) för att lasta kol och så gick resan mot Europa. Kenneth fortsätter sin berättelse:

Ett par veckor efter avresan insjuknade Chiefen med svåra smärtor (han hade fru och dotter med sig på resan). När vi befann oss norr om Pentland blev jag beordrad av befälhavaren att söka kontakt med ett amerikanskt trupptransportfartyg på ungefär samma position. Jag fick en positionsangivelse och komponerade ett allmänt anrop ungefär så här; CQ til American troup transporter at position….

Jag bör väl tillägga att vi hade bra väder och ingen egentlig sjögång.

Det blev tyst i mottagaren en stund. Jag inbillar mig att gnisten måste fråga om lov att svara på anropet. Så återkom trupptransportaren med svar och vi gick över till VHF för muntlig kommunikation. Båda fartygen slog stopp i maskin och Amerikanerna satte en livbåt i sjön och kom över och hämtade chiefen. Vi tackade US Navy hjärtligt för hjälpen och deras excellenta sjömanskap.

För mycket sprit – Njursvikt
Ett par dagar senare fick jag ett meddelande via nyckel; “Njuretign. Sju dagar med sulfa”.

Vad chiefens hustru och dotter  tänkte förmäler inte denna historia. Att sjukdomen inte kom som en överraskning för mig som skötte löneavräkningarna är kanske inte så konstigt: En räkning från slabbkistan på ca 30 flaskor starksprit och 400 – 500 öl sätter självklart sina spår inte bara i lönebeskedet.

Själv fortsatte jag resan till Stockholm där jag mönstrade av för att börja en teknisk utbildning, men det är en helt annan historia.

En liten bild ytterligare
Tidigt 1960-tal låg jag (troligen med m/s Seattle) utanför Kaliforniens kust och fick till min förvåning svar när jag anropade SAG. Det var en av de få gånger jag lyckades med detta.

I början på 2000-talet satt jag och njöt framför brasan i min jaktstuga, älgjakt. Telefonen ringde och det var min kusin från San Diego. Vi hade ett gott samtal, vi hade ju träffats några gånger under min sjötid.

Om hur radiokommunikationen har förändrats
Det här är för mig en bild på hur radiokommunikationen har förändrats under den senare halvan av mitt liv. Vad fantastiskt det varit att ha få vara med om detta. Det är också en bild av hur jag använder radiokommunikation idag.

Fortfarande kan gnisten morse
Jag vill också berätta att jag hade SM7CJQ som signal ända in på åttiotalet, då jag avregistrerade mig. Uppväxande barn och nytt jobb gjorde att jag helt enkelt tyckte att jag inte hade råd. Men i början av juni i år besökte jag Alexandersondagen på Grimetons världsarv och konstaterade, att fortfarande läser den gamle gnisten morse.

73 till alla gamla och ev nya bekantskaper
Kenneth Byrskog, ex SM7CJQ

SLUT CITAT

 

Fotnot om chiefens sjukdom
Alkohol är urindrivande vilket leder till att vätskeutsöndringen i kroppen ökar. Om inte levern fungerar måste fetter och avfallsprodukter lämna kroppen via urinen, vilket är slitsamt för njurarna. Det var det som chiefen fick erfara ute på Atlanten.

Länk:
Den som vill läsa mer om vad alkohol kan ställa till med i kroppen kan läsa en sammanfattning som en gång varit publicerad i Expressen och som nu finns tillgänglig på nätet. Klicka här.

 

Print Friendly, PDF & Email

Copyright © 2014-2020 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com