Bokstavering — Om att undvika missförstånd
Inte en fråga om manliga eller kvinnliga namn

U som i Ulla. Ulla, SM3XAX, före detta fartygstelegrafist, här fotograferad under en telegrafikurs på K3 i Karlsborg, skakade fram den alternativa listan för bokstavering.

— Av Erik SM7DZV —

Publicerat 2015-08-20,
uppdaterat 2015-08-21
uppdaterat 2015-08-23.

Bokstavering engagerar. Det har redaktionen erfarit under de senaste dagarna. Vi har fått flera kommentarer och förslag som inarbetats i vår senaste uppdatering. Ett kort koncentrerat tillägg handlar om rysk bokstavering.

Så här började artikeln när vi publicerade den för tre dagar sedan:

Språket i P1
I programmet Språket, som sänds i Sveriges Radio P1 fick man nyligen in en lyssnarfråga om varför man bara har manliga namn i bokstaveringen. Frågeställaren utgick från den svenska bokstaveringslistan.

Bokstaveringens syfte: Att undvika missförstånd
Syftet med bokstavering är att göra en ett ord eller en bokstav entydig, den ska inte kunna missförstås av en mottagare. Utveckling av radio- och telekommunikation utvecklades och utövades i stor utsträckning av män. Där ligger, törs jag hävda, svaret på frågan.

Det spelar ingen roll om det ord man väljer har ett visst genus. Det avgörande är att det inte skapar förvirring eller kan missförstås.

Gamle gnisten Jan, SM6VTR, har med författaren Ove Allansons tillstånd skickat oss en dikt ur Allanssons bok Sjöliv, en dikt som understryker nyttan av bokstavering. Läs mer om Ove Allansson på Wikipedia.

Hemmagjord bokstavering
Hemmagjord ”rolig” bokstavering av callsign skapar ofta sådan förvirring, som bokstaveringen är till för att undvika. Men även här det finns undantag. Ett genialt sådant svarade SM5LK (S.K.) för, när han bokstaverade sin signal ”Sigurd Martin Fem Luftens Konung”. Inte mycket att ta fel på.

”Bara gubbanamn”
I programmet språket som sändes i Sveriges Radio P1 fick man nyligen in en lyssnarfråga om varför man bara har gubbanamn i bokstaveringen. Nåja gubbar, jag känner flera väldigt unga pojkar som lystrar till namn som finns i den lista som börjar Adam, Bertil, Cesar, David, Erik… Men i ärlighetens namn känner jag ingen som heter Ärlig.

Vår redaktion bollade frågan till vår expert på området, Ulla SM3XAP, Larsson i Stöde. Ulla är fartygstelegrafist och i en blink mejlade hon tillbaka svaret på den fråga som ställdes till Språkets redaktion. Här är listan:

Här är kvinnolistan:
A – Anna, B – Birgitta, C – Cecilia, D – Dagny, E – Eva, F – Flora,
G – Greta, H – Helena, I – Inger, J – Jenny, K – Karin, L – Lotta,
M – Maria, N – Nana, O – Ofelia, P – Petra, Q – Qvinna, R – Rosa,
S – Sigrid, T – Tyra, U – Ulla, V – Viktoria, W – Wilhelmina,
X – Xantippa, Y – Ylva, Z – Zenia, Å – Åsa, Ä – Älskling, Ö – Öllegård.
KÄLLA: Kvinnobiblioteket Björkskatan i Luleå

Inte alla alla bokstaveringssystem har enbart manliga namn i sin bokstavering. Jämför till exempel med tyskans Anton, Berta, Cesar Dora… Andra system har haft en eller annan kvinnlig gisslan i sin bokstaveringsramsa av mansnamn. I engelskan känns Juliet väldigt ensam.

Kort om rysk bokstavering
Det ryska språket har 33 bokstäver. Det finns bokstaveringar för samtliga och för vissa av dem även väl inarbetade och vedertagna alternativ. Det finns naturligtvis också morsetecken för alla  trettiotre bokstäverna.
Som radioamatör är det vissa av de ryska bokstäverna man aldrig kommer att få höra i anropssignaler på telefoni eller ta emot som morsetecken, eftersom de inte förekommer i internationella anropssignaler, d v s ungefär detsamma som gäller vårt svenska alfabet. De ryska undantagen är (med uttalen återgivna med engelsk fonetik):

Bokstavering   Morsetecken
chelovek          ö
Shura              ch (fyra långa)
tvyordiy znak   spanskt n
echo                é
Yuri                 ü
Yakov              ä

Vissa ryska bokstäver vållar missförstånd hos utlänningar
Vissa av de ryska bokstäverna kan ibland ge upphov till missförstånd bland utlänningar. T ex de mycket vanliga namnen Viktor och Vladimir sänds på telegrafi med tecknet för W i början som är det ryska V-ljudet. Vårt morsetecken V blir på ryska bokstaven ”Zhenya”, alltså som i franskans ”Journal” – eller som sydlänningar ibland brukar anse att Stockholmare uttalar r:en i ”räkor”.

Länk till  rysk bokstavering
Här en länk till rysk bokstavering på Wikipedia.

Bokstavering – Till för att undvika missförstånd
Bokstaveringen är till för att undvika missförstånd vid mottagning av telefoni. Gå gärna till dzv.se klicka på Anslagstavlan och därefter på fliken Bokstavera mera, för att läsa mer om bokstavering, och om varför man ska bokstavera mera.

Under strecket: 2015-08-21 08:02

Avslutningsvis och helt vid sidan av protokollet:
Ishockeybokstavering – för oss som minns VM 1957
Kan det finnas någon av oss äldre som glömt när Sverige kvitterade i VM-finalen i ishockey 1957?

VM gick i Moskva och Sverige ställdes mot värdnationen Sovjetunionen i Leninsteadion inför en publik som bestod av 50 000 ryssar. Oddsen på Sverige var skyhöga. Ingen trodde på blågul seger, men oavgjort skulle räcka för att göra Sverige till världsmästare. Inne i sista perioden ledde Sovjet med 4 – 2. Eilert Garvis Määtää passade till Sveriges reducering till 4-3 innan han själv, köksvägen, kvitterar till slutresultatet 4 – 4. Sverige blev världsmästare.

Garvis Määtää
Målgöraren Garvis Määtää, född 1935, död 2011, kom från Kiruna och värvades till allsvenska Skellefteå. Han spelade senare för Södertälje. Määtää gjorde 117 A-landskamper för Sverige.

– Morsan Ättika…
Under Määtääs tid i Skellefteå mötte man vid ett tillfälle ett lag från andra sidan Bottniska viken. Määtää gjorde naturligtvis mål och den finske sportreporter som följt med sitt lag till Skellefteå skrev om matchen och ringde in referatet till sin tidning. När han kom till Määtääs namn bestämde sig reportern för att bokstavera:

– Määtää, jag bokstaverar, Morsan Ättika Ättika Tuusan Ättika Ättika.

Läs mer om hjälten från Moskva

//Erik SM7DZV
vik. minnesbefrämjare. (Hejar på MoDo)