Sjömansspråket:
från D som i Den Blå till E som i Elmseld

Posted by Erik SM7DZV on 27 juni, 2016 in Nyheter |
(#6. 2016-06-27)

Sjömansspråket logo

Den blåJan SM6VTR är radiotelegrafisten som bestämde sig för att dokumentera sjömansspråket från A till Ö, ”innan allt hamnar i radioskugga”.

Vi fortsätter här vår genomgång. Vi har hunnit till avsnitt 6, från Den Blå till Elmseld.

Den Blå

Detta är ett litet blått häfte som varje sjöman erhåller vid påmönstringen. I detta står bland annat hur lång uppsägningstid han har. Han månatliga löneavräkningar samlas också i detta häfte.
Att lämna in den blå betyder att man säger upp sin anställning ombord och mönstrar av vid första och bästa tillfälle. Man kan också bli uppmanad att lämna in den blå. Ofta har man då misskött sig i tjänsten, driftat eller varit berusad i tjänsten.

Den blå_2

Uppslag i den blå.

Om att lämna in den blå…
Följande lilla historia illustrerar uttrycket ”lämna in den blå”.

Överstyrman, i det närmaste döv, står tillsammans med en matros på backen. Styrman och matrosen är ovänner, ja de avskyr varandra. Fartyget är klart att börja förtöja och ett spring färdigt att stickas iland. Då rasslar det till i den ålderstigna högtalaren på backen och skepparens röst kan urskiljas där han ger order om att sticka ut springet.

—  Va sa han?, undrar Försten och tittar frågande på sin antagonist.
—  Han sa, lägg av styrbords ankare.

Sagt och gjort. Ankaret brakar ut så att det stänker om det och fartyget börjar gira. Ett fruktansvärt tjut hörs nu från högtalaren ”Va i helvetets djävlar…Man hör att skepparen är i upplösningstillstånd.

— Va sa han nu då? undrar Försten
— Han sa lägg av babords ankare också.

Och så sker. Resultatet blir ett vrål som får högtalaren att ge upp andan.

— Va ville han nu då? undrar Försten med ett  bekymmersamt uttryck i ansiktet.
—  Jo han sa att överstyrman kunde lämna in den blå.

Det gula kortet

Detta var ett vaccinationsintyg i form av ett litet häfte som bland annat visade att man var vaccinerad mot smittkoppor, eller som man sa small pox. Kortet var obligatoriskt och var ett måste när man mönstrade på.

Djupgående

Man brukar tala om hur mycket fartyget sticker. D.v.s. hur stor del av fartyget som är under vattenytan. Det kan ju vara bra att veta så man inte går på grund, vilket understundom hände. För och akter på båda sidorna av fartyget finns siffermarkeringar som talar om hur mycket fartyget sticker.

Donkeyman

Han skötte donkeypannan som stod för energiproduktionen till bl.a. vinscharna då fartyget låg i hamn.

Dragsedel

Medelst dragsedel sände sjömannen via rederiet varje månad till sin hustru eller annan närstående en summa pengar. Dessa summor av varierande belopp drogs sedan ifrån sjömannens hyra ombord.
Att vara gift med en dragsedel innebar i stort sett att sjömannen ytterst sällan, av olika skäl, var hemma hos sin familj. Dragsedeln ställde inga krav, den gav bara tillfredsställelse hos familjen. Ordet dagsedel har inget att göra med ovan skrivna, den kunde utdelas oberoende av ekonomisk ställning.

Driven

Betoning på första stavelsen. En sjöman kunde vara på driven, borta utan giltigt skäl eller tillstånd, oftast i hamn hos någon flicka. Han driftade då. Saker och ting kunde också vara på driven, men de hittades ofta igen. Saker och ting kunde däremot inte drifta.

Durk

Fartygets golv inomhus kallas durk. De olika planen i maskinrummet kallas också durk. Att segla på durken betyder att man var till sjöss såsom maskinpersonal.
Att vara durkdriven har inget att göra med detta även om det finns durkdrivna personer ibland maskinfolket.

Dyvika

Plugg som man sätter i hålet i botten på t.ex. en livbåt. Avsikten med hålet är att eventuellt regnvatten skall rinna ut genom detta. Vem som skulle sätta i pluggen framgick av en skriven förteckning vid livbåten där var och ens uppgift var klarlagd.
Ordet kommer från tyska dovicke – plugg.

Dåligt väder

Oväder till sjöss strax efter att fartyget lämnat hamn ansågs bero på att sjömannen ej ekonomiskt gjort rätt för sig hos flickan i land. Det kunde givetvis finnas andra orsaker men detta blev aldrig fullt klarlagt.

MS Benares Däckmålning

Här målas däck på ms Benares.

Däck

Fartygets golv i det fria kallas däck. Det är och benämningen på fartygets olika våningar, från huvuddäck och uppåt. Båtdäck kallas ofta däcket ovanför huvuddäck där bl.a. livbåtarna är placerade.
Att ”gå på däck” betyder att man tillhör kategorin däckfolk ombord d.v.s. styrman eller annat däckfolk. Övriga kategorier ombord kunde givetvis också gå på däck men då i en mera allmän betydelse. Med detta menas att en person tillhörande maskinfolk som går på däck gör detta bokstavligen. Maskinfolk seglar eller går som sagt på durken — enkelt och förståeligt för varje landkrabba?

Dödvikt

Engelska deadweight, är vikten av den last, bunker och lös utrustning som fartyget förmår att bära.

Elmseld

Sanktelm sjöfolkets skyddshelgon, är en elektrisk uppladdning i fartygets rigg och mast som kan ge upphov till elektriska urladdningar och ger i mörker ett coronaliknande sken.

 

Nästa avsnitt:
från ETA och EDT.

 

Print Friendly, PDF & Email

Copyright © 2014-2020 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com