Sjömansspråket:
från E som i ETA till G som i Gå iland

(#7. 2016-07-19)

Stillbild från nyhetsfilm om ångfartyget Flying Enterprise när hon sjönk i Engelska Kanalen den 10 januari 1952.
Källa Wikipedia.

Vi fortsätter i dag med ett nytt avsnitt av Jan:s SM6VTR dokumentation av sjömansspråket, från A till Ö, ”innan allt hamnar i radioskugga”.
Vi har hunnit till avsnitt 7, från ETA till Gå iland.

Men allra först: The Flying Enterprise
Innan vi gå in på Jans text är vi absolut tvungna att fördjupa oss i berättelsen om ett skepp som Jan nämner om i sin text: The Flying Enterprise.

1952 i december var hon ett fraktfartyg på väg från Tyskland till USA. Den 29 december 1951 gick hon in i en orkan i Engelska kanalen och drabbades av strukturella skador, förskjutning i lasten och slagsida. Den 10 januari, efter 13 dagars kamp, gick hon till botten.

Förlisningen av The Flying Enterprise
Förloppet fick stor medial uppmärksamhet eftersom kaptenen, den danskfödde Kurt Carlsen, ensam stannade kvar ombord i ett försök att rädda fartyget. Carlsen stannade kvar ombord till cirka en timme innan fartyget sjönk. Carlsen fick hjältestatus och gav upphov till talesättet ”Well Done Carlsen” (Bra gjort Carlsen).

Jan SM6VTR inspirerades av ”Well Done Carlsen” och blev telegrafist.

Carlsen var radioamatör
Under dagarna, från det orkanen skadade fartyget och tills hon sjönk, saknade fartyget fungerande radioutrustning. Både fartygets ordinarie radiostation och nödsändaren var satta ur spel. Carlsen var radioamatör, och under dessa dagarna skötte han all radiotrafik via den amatörradiosändare som han hade ombord.

”Well Done Carlsen fick mej att bli telegrafist”
– Det  var ”Well Done Carlsen” som gjorde att jag blev telegrafist, berättar Jan Höst. Varje kväll kom det rapporter på radionyheterna, och de kryddades ibland med inspelningar av själva radiotrafiken.

– Händelsen triggade verkligen fantasin på mej som 13-åring, säger Jan. Det var då jag bestämde mej för att bli telegrafist. Att sitta på ett fartyg i orkan och skicka nödsignaler, det skulle bli min livsuppgift…

Läs mer
Längst ned i artikeln, efter Jans text om sjömansspråket, finns länkar till texter om Flying Enterprise och hennes förlisning. Där finns också en länk till ett fem minuter långt filminslag på Youtube  som visar förlisningen sista dramatiska minuter. Där finns också dokumenterat hur Carlsen togs emot som en hjälte och fick färdas i kortege genom New York.

Missa inte den fatastiska historen om ”Well Done Carlsen” — den som avgjorde att Jan bestämde sig för att bli telegrafist.

//Erik SM7DZV

Nu åter till Jans text om Sjömansspråket:

ETA och EDT

Detta är internationella förkortningar för beräknad ankomst- och avgångstid. Estimated Time of arrival resp. departure. Båda används mycket till sjöss.

Fallrep

Detta är en trappa som hänger på fartygets sida och är rörlig i höjd- och sidled. Fallrepet är avsett för att ta sig iland eller ombord. Från början avsåg man tåget att hålla sig i längst trappan. Till sjöss var den stuvad i brädgången. I land var den försedd med en svart tavla som talade om när fartyget skulle avsegla och folket skulle vara ombord.

Fart

Fart kan både betyda hastighet och vilken trad man seglade på.

På en resa under andra världskriget hade en svensk ångare hamnat som sista fartyg i en konvoj. Konvojen skyddades mot tyska ubåtar av brittiska fregatter som dessutom såg till att avstånd och fart hölls. Ombord på en av fregatterna fanns en svensk ambassadör som var på väg hem efter en tids tjänstgöring utomlands.
Efter ett dygns resa i stormigt väder, började den svenska ångaren sacka efter. Fullständig radiotystnad rådde så kommunikationen upperättshölls med morselampa eller megafon.

Fregatten kom upp långsides svensken och uppmanade ångaren att öka farten. Inget synbart händer så britten kommer tillbaka och hojtar genom megafonen.

-Please pick up the speed…

Ingen reaktion syns eller hörs från ångarens sida som ytterligare sackar efter.
Ambassadören börjar väl tycka att det blev lite pinsamt, kanske han också misstog sig på sin landsmans språkkunskaper så han går ut på fregattens bryggvinge och med megafonen för munnen ropar han.

– Detta är en landsman som talar till er. Vill ni vara vänliga att öka farten.

Efter ytterligare några gångers försök till konversation med ångaren öppnas dörren till bryggan. Ut kliver en nedsotad overallklädd man med håret på skaft och med något vilt i blicken. Han får tag i ångarens megafon och ryter tillbaka

-Tror du att jag är döv din jävel?

Fartyg

Båtar som man talade om dessa år var bland andra:

Passagerarfartyget Stockholm som kolliderade med italienska Andrea Doria. Ostasiatiska Ningpo som fastnade i Kina under kriget och där den största delen av besättningen ej kom hem. Svenska Orientlinjens Naboland som kolliderade med en turkisk ubåt, Flying Enterprise med kapten Carlson som vägrade lämna fartyget. Well done Carlson – blev en kort tid ett uttryck.

Alla hade känt någon som kände någon som hade varit med.

Flaskpost

Sådana kastades i sjön i första hand av förlista sjömän med förhoppning om hjälp. På skoj kastas de fortfarande i havet för att kanske finna en flicka i främmande land. Själv kastade jag en flaska 1963 men inget svar än.

Den tyska barken Seestern passerade den 7 oktober 1898 Cap Horn och någon hivade då i en flaska innehållande ett brev. År 1931 alltså 33 år senare upphittades den i Tasmanien på andra sidan jordklotet. Texten var då fullt läslig.

Flunk

Detta var en skämtsam benämning på personal av lägre grad inom ekonomikategorien på passagerarfartyg. En flunk kunde avancera till intendent, den högsta befattningen inom intendenturen på bland annat kryssningsfartyg.

Fripassagerare

På engelska stowaways, som de kallades, vållade mycket bekymmer då man fick dem ombord. Bland annat kostnader för extra bevakning i hamnar när man väl fått dem ombord. Deras bakgrund var skiftande. Allt från rena kriminella till politiska flyktingar. Ibland tvingades rederiet att betalas deras hemresa.

Fyllenät

Då fartyget förtöjts vid kaj och fallrep eller landgång satts, placerades under dessa ett nät avsett att fånga upp fallande sjömän, som av en eller annan anledning hamnade utanför fallrepet på sin väg ombord eller iland. Mången sjöfarare har kunnat fortsätta sin karriär till sjöss tack vare detta nät.

Fylleslaf

I många hytter fanns utöver kojen en soffliknande möbel. Denna var ofta placerad under ventilen, fönstret, och nittio grader vinklad i förhållande till kojen. Underdelen av denna möbel, fylleslafen, bestod av utdragbara förvaringslådor.

Vid dåligt väder och om sjön kom från ett visst håll kunde man istället sova här för att mindre känna av rullningarna. Huruvida rullningar som sjömannen självt åstadkommit genom spritförtäring också bäst kompenserades här vet jag inte.

Försten

Så kallades ibland överstyrman, som tidigare kallades förstestyrman. Samma sak var det med förstemaskinisten. Förstekocken kallades däremot aldrig för försten.

Egennamn användes aldrig ombord.

Glas

Förutom att man kunde slå i glas så kunde man slå glas. Att slå glas är en tidsmarkering där varje glas utgjorde en halvtimma och efter att ha slagit åtta glas började man om igen och följaktligen hade då fyra timmar förflutit – en vakt. Därefter hade man åtta timmars frivakt då man sov eller solade.

Ordet glas kommer förmodligen från timglaset som man använde förr i tiden ombord för att mäta tiden på vakterna. Då sanden efter en halvtimma runnit ned markerades detta genom ett slag på skeppsklockan, efter ytterligare en halvtimma slog man två slag.

På engelska heter det bell, åtta glas blir eight bells dvs. en hel vakt.

Gnisten

Radiohytten på T/T World Princess. Hongkong. Författaren sänder telegram till redaren.

MS Gandia/SLMA 1961. Gnisten full fart eller…

Gnisten på landbacken

Så kallas fartygets radiotelegrafist. Uttrycket härstammar från den s.k. gnistsändaren, en bredbandig primitiv sändare från radions barndom Som kuriosa kan nämnas att denna ålderdomliga sändare fanns på många fartyg långt in på sextiotalet, men då som reservsändare.

Britterna kallar sina radiotelegrafister för Sparks.

Gnisten sköter kommunikationerna ombord via kuststationer och hans viktigaste uppgift är att kalla på hjälp i uppkomna nödsituationer då människoliv står på spel.
Han eller hon sköter dessutom det mesta av fartygets kamerala uppgifter.
Hans arbetsplats är radiohytten.

Gnistyrket är snabbt utdöende då dagens kommunikationer går via satelliter.

Grating

En gallerdurk ofta i maskinrummet.

Gå iland

Detta kan man göra för gott, då man lämnar yrket och söker sig till något annat i land. Detta ofta av sociala skäl då hustru eller anhöriga tröttnat på väntandet.

Den som går iland kommer nästan alltid tillbaka till sjön igen. Sjömannen är en orolig ande när han är hemma .

Gå iland kan man också göra under kortare perioder, för semester eller vederlagsledighet eller för att ta sig en öl eller två.

Länkar

Wikipedia om Flying Enterprise.

Kurt Carlsens egen berättelse om när Flying Enterprise förliste

Förlisningen av Flying Enterprise (Youtube).