Amerikanska flygvapnet vill påverka jonosfären

Antenner för HAARP-projektet i Alaska.
ILLUSTRATION: Del av skärmdump från New Scientist.
Klicka på bilden för att komma till New Scientist.

— Av Erik SM7DZV —

I en artikel i New Scientist den 9 augusti rapporterar reportern David Hambling att forskare som engagerats av US Air Force, USAF, det amerikanska flygvapnet, försöker hitta metoder att plasmabomba jonosfären. Syftet är att försöka förbättra vågutbredningen på kortvåg och utjämna effekter av utbrott på solen.

I bakgrunden skymtar också ambitionen att förbättra precisionen på långdistansradar, Over the horizon radar.

USAF kommer enligt artikeln att försöka använda kubsatelliter som plattformar för plasmabombningen.

Från vetenskapligt håll möts projektet med skepsis. ”Som att fylla ut ojämnheterna mellan vågorna när hela havet stormar.”

”Kan vara oöverstiglig utmaning”
Projektet är i sin linda och representerar gränser för plasmaforskning med jonosfäranknytning, säger John Kline som leder forskningsprojektet i Hopewell, New Jersey. Han tror att ett av de svåraste problemen kommer att bli att packa tillräckligt med energi i små decimeterstora satelliter. ”Det kan vara en oöverstiglig utmaning”, säger han.

Förvirrande
Artikeln i New Scientist är något förvirrande. Man talar om att vågutbredningen på kortvåg är bättre under dygnets mörka timmar. ”På natten är tätheten av laddade partiklar i jonosfären högre, vilket gör det mer reflekterande”, heter det i artikeln.

Frågor om vågutbredning på kortvåg förutsätter att man uppger vilket frekvensband man talar om.  Det som sägs i artikeln i New Scientist gäller framför allt låga kortvågsfrekvenser, som under dagtid dämpas i D-skiktet. Högre kortvågsfrekvenser, som inte dämpas av D -skiktet, går normalt bättre på den solbelysta sidan av jorden.

Frånvaro av D- och E-skikt på natten
I själva verket är det frånvaron av D- och E-skikt som gör att radiostationer, framför allt de som sänder på låga frekvenser, hörs på längre avstånd nattetid.

Det beror på att dämpningen i D-skiktet försvinner, när solen går ned, samt att reflexionen sker i det högre liggande F-skiktet. Artikeln skulle alltså kunna antyda att USAF är ute efter att manipulera jonosfärens D- och E-skikt. F-skiktet bryts också ned under natten, men långsammare än de två andra.

Inte första gången man försöker mixtra
I artikeln framhålls att detta inte är första gången man försöker att mixtra med jonosfären i syfte att försöka förbättra radiokommunikation och förbättra precisionen på kortvågsradar, så kallad ”over the horizon radar”.

HAARP
HAARP, The High Frequency Active Auroral Research Program, är ett annat forskningsprojekt som försöker påverka jonosfären. HAARP är ett forskningsprogram i Alaska som försöker att stimulera jonosfären med strålning från markbaserade antenner. Syftet med försöken är att skapa plasma som reflekterar radiovågor.

Vill jämna ut effekter av solvind
USAF säger sig vilja försöka öka antalet radiosignaler samt jämna ut effekterna av solvindar, som kan slå ut GPS. Det handlar även om att försöka hitta metoder att blockera kommunikationen från fiendens satelliter.

Vem fienden är sägs inte i artikeln.

Forskare skeptiska
David Last, före detta ordförande för brittiska Royal Institute of Navigation är skeptisk till USAF:s ambitioner att motverka effekterna av solvinden. När solstormar stör GPS-signaler, påverkas hela den solbelysta sidan av jorden, säger han.

”Som att fylla ut ojämnheterna mellan vågorna när hela havet stormar.”

Länk
Link to New Scientist