Återblick 2016
— Om radioamatörers behov av antenner

Kurt SM6BZE fick antennerna rivna av HSB-föreningens styrelse i september.
— Jag kommer aldrig mer att kunna köra radio ordentligt.
— Av Erik SM7DZV —
Radioamatörer behöver antenner. Det är tyvärr inte självklart för alla.
Det som från början skulle bli ingress till Amatörradionyheternas årskrönika blev till en artikel om en av de viktigaste förutsättningarna för hobbyn: Att radioamatörerna har tillgång till ordentliga antenner.
När redaktionen började summera antennfrågor som vi belyst under året, hittade vi tre angelägna artiklar eller artikelserier som verkligen stack ut:
SM6BZE:s kortvågsyagi, Strålsäkerhetsmyndighetens antennmätning och Amateur Radio Parity Act.
Kurt SM6BZE
Den första handlar om Kurt SM6BZE vars antenner plockades ned av HSB, därför att styrelsen ansåg att kortvågsyagin var för ful.
Strålsäkerhetsmyndigheten
Den andra handlar om Strålsäkerhetsmyndighetens, SSM, mätning av fältstyrka kring amatörradioantenner. Det var en mätning som saknar varje form av vetenskaplig kvalité men som ändå, så sent som under sistlidna oktober, tillåts ligga till grund för fortsatta hot mot amatörradion.
Amateur Radio Partity Act
Den tredje handlar om amerikanska Amateur Radio Parity Act, som är ett lagförslag i den amerikanska kongressen. Lagförslaget går ut på att tillförsäkra radioamatörer rimliga villkor i förhållande till fastighetsägare, när man behöver sätta upp antenner för att kunna utöva sin hobby.
HSB rev ned Kurts SM6BZE antenner
”För fult”, tyckte HSB-styrelsen och rev ned Kurts antenner
Radioamatörer behöver antenner. Det är inte självklart för alla. I juli rapporterade vi om Kurt SM6BZE som tvingades ta ned antenner som han haft på huset sedan slutet av 1950-talet: ”För fula”, tyckte HSB-föreningens styrelse, ”och ingen ska behöva riskera att trilla ned”.
Den 8 september klättrade HSB:s utsända upp på taket och monterade ned kortvågsbeamen, matarledningar och övrigt kablage. Idag har Kurt sålt kablarna och antennerna. Radiostationen är kvar.
Nu QRT: ” Jag hoppas verkligen att 2017 blir bättre än fjolåret”
– Jag kommer aldrig att kunna köra radio ordentligt mer. Det känns tomt, säger Kurt idag på Nyårsdagen 2017. Jag hoppas verkligen att 2017 blir bättre än fjolåret.
I ett sarkastiskt brev till HSB-föreningens revisor sammanfattar Kurt det som hänt:
Tackar för ”75-årspresenten”
Mina antenner monterades ner 2016-09-08 av HSB:s i Trollhättan ledande antennnedmonteringsexpert, detta utan kostnad för mig. Jag är mycket tacksam för detta och inser att det gjordes som en fin 75-årspresent och ett tack, värdigt HSB, för 30 års arbete för föreningen som sekreterare i styrelsen till en person som bott i kvarteret i 67 år.
Strålsäkerhetsmyndighetens antennmätning
En annan uppseendeväckande serie händelser, som berörde radioamatörernas antenner, svarade Strålsäkerhetsmyndigheten, SSM, för.
I december 2015 hade myndigheten presenterat resultat av mätningar av elektromagnetiska fält nära amatörradioantenner. Mätningarna hade designats av en konsult, som på ett nätforum skryter med bra kontakter med PTS och som lovar ”att ta varje tillfälle i akt att propagera för högre examinationskrav, återinfört telegrafiprov samt kanske öven sänkta effektgränser”.
Saknar varje uns av vetenskapligt värde
Den mätning SSM presterade uppfyllde inte de mest elementära krav på vetenskapligt arbetssätt, något som vi med kraft påpekade. Det märkliga var att myndigheten inte ens gav oss tid för en simpel telefonintervju och inte heller besvarade de frågor som man hade uppmanat oss att skicka in i stället för intervjun. I september gjorde vi en ytterligare påstötning till SSM, som då svarade (SSM2016-1390-2) att
SSM: Amatörradionyheternas ansats bygger på missuppfattningar
bland annat har syftet med genomförda mätningar missuppfattats.
Innan vi hade skrivit en enda rad kontaktade vi SSM och bad om tid för en telefonintervju. Den hade myndigheten inte tid för. Vi uppmanades i stället skicka in skriftliga frågor. Vi frågade bland annat efter projektplan för studien. Vi frågade också explicit efter studiens syfte, som alltid ingår i en välskriven projektplan.
SSM hade inte ”resurser” att låta oss göra den efterfrågade telefonintervjun och man bemödade sig aldrig om att besvara de frågor om projektet som vi hade ställt skriftligt. SSM underlät också att besvara vår anmälan mot myndighetens hantering av mätstudien. Anmälan skickades in den 12 mars 2016.
SSM:s tal om att vi skulle ha missförstått ämnet är nonsens. Om det mot all förmodan skulle föreligga något missförstånd så ligger ansvaret helt och hållet på SSM, som vägrat svara på våra frågor kring uppenbara oklarheter i den genomförda mätningen.
SSM:s syfte — Skapa Worst Case scenario
SSM hävdade i skrivelsen att Amatörradionyheternas argumentation bygger på missupfattningar bland annat om mätningarnas syfte:
Syftet med mätstudien var att undersöka om det finns en rimlig risk för att gällande referensvärden skulle kunde överskridas på grund av amatörradioanläggningar på platser där människor vistas. Svaret på denna fråga blev: Ja, i en del fall.
Orealistiskt mätupplägg
Mätupplägget innebar att SSM valde storhusområden i Stockholmsregionen. I de så kallade typfallen hade man valt antenner vars lämplighet i flera fall kunde ifrågasättas, mätningarna genomfördes på extremt korta avstånd från antennerna – mellan en meter och 26 meter, i flera fall gjordes uppräkning av effekterna, som om den maximalt tillåtna effekten, en kilowatt, hade använts.
Vem blev förevånad?
Endast Strålsäkerhetsmyndighetens tjänstemän kunde ha blivit förvånade över resultatet. Konsulten från ÅF, före detta Ångpanneföreningen, torde ha varit nöjd över att ha uppnått det han utlovat på Ham.se den 14 februari 2015.
”Vår uppfattning är att konsulterna är kompetenta”
SSM:s handläggare fortsätter:
Angående dina frågor om ÅF (som du kallar Ångpanneföreningen): Uppdragstagare är ÅF. ÅF får själva svara för projektgruppens sammansättning. Vår uppfattning är dock att de konsulter som arbetat med projektet är kompetenta.
Handläggaren berörde i sitt svar även de möten som senare genomfördes med deltagande av SSM, PTS, Elsäkerhetsverket, SSA, FRO samt ESR:
Syftet med genomförda möten var att undersöka om det tillsammans med radioamatörernas olika bransch-föreningarna var möjligt att hitta en väg framåt som i första hand handlar om att säkerställa att aktiva radioamatörer har tillfredställande kunskaper i strålskydd, exempelvis genom utbildning och komplettering av prov för certifiering.
Avslutar med hot
Handläggaren drar sig emellertid inte för att avsluta med ett hot:
Hittills har dessa diskussioner varit konstruktiva. Om ovan angivet mål trots detta inte kan uppnås samtidigt som exponeringsnivåerna i vissa fall kan överstiga referensvärdesnivåerna är det myndigheternas ansvar att gå vidare i frågan.
Märklig avslutning
Handläggarens avslutning av myndighetens svar är märkligt:
Ovanstående svar är avstämt med närmaste chef.
Svar och beslut från svenska myndigheter representerar myndigheten och vilar på gällande rätts- och förvaltningsregler. Att en enskild tjänsteman skulle kunna avvika från den regeln saknar lagstöd. Därmed saknar uppgiften betydelse, att en överordnad chef skulle ha beretts tillfälle att ha synpunkter på det aktuella dokumentet.
Grundläggande kritik kvarstår
Amatörradionyheternas grundläggande kritik kvarstår: Mätningen som hela härvan vilar på saknar vetenskaplig grund. Om SSM verkligen hade velat göra en kartläggning av strålningsnivåerna nära amatörradioantenner borde första steget ha varit att utgå från normalt förekommande antenner i normalt förekommande miljöer och effektnivåer.
Välj en oberoende konsult nästa gång!
Dessutom bör SSM, om myndigheten skulle bestämma sig för att, som handläggaren skriver, ”gå vidare i frågan” välja en konsult som inte, månader i förväg, redan talat om världen att han vid varje tillfälle skulle ”propagera” för sin egen personliga agenda.
Rapporten inte värd pappret den är skriven på
Arbeten som går ut på att bevisa ett visst förhållande eller en viss hypotes är ur vetenskapligt perspektiv inte ens värda papperet de är skrivna på. Tyvärr är SSM:s mätning från december 2015 exempel på ett sådant arbete.
Amateur Radio Parity Act
I USA väcktes genom ARRL:s försorg tanken på ett lagförslag som syftar till att ge radioamatörer, som behöver sätta upp antenner, rimliga förhandlingsvillkor i deras kontakter med fastighetsägare. Förslaget har godkänts av Representanthuset. På grund av politisk stiltje till följd av höstens amerikanska valkampanjer hann lagförslaget, som klassats som okontroversiellt , inte godkännas av Senaten. Inget tyder emellertid på att det inte skulle gå igenom där också.
En sådan lag, om den hade funnits i Sverige, hade påtagligt kunnat stärka Kurts SM6BZE förhandlingsposition gentemot HSB-styrelsens estestiska fundamentalister.
Länkar
Kurt SM6BZE: Jag lägger ned amatörradion nu
Vår första artikel om SSM:s mätning
Amateur Radio Gate Sweden: Svårare prov, telegrafikrav och lägre effekter!
Amatörradionyheterns anmälan om granskning av SSM:s rapport (2016-03-12)
I anmälan om gransking finns referenser till samtliga artiklar och allt som Amatörradionyheterna skrivit i frågan.
Amateur Radio Parity Act väntar i USA:s Senat