MSB varnar för rykten:
Hur vet du att du kan lita på det du hör?

Publicerat 2017-04-10 klockan 19.42

Metros Vrialgranskare.
Klicka på bilden för att komma till sidan.

— Av Erik SM7DZV —

Hur vet man att en uppgift går att lita på. Är det fakta eller rykte? Är det seriös nyhetsförmedling eller en åtgärd för avsiktlig manipulation?

Vita Husets användning av det administrationen kallade ”alternativa fakta” är exempel på det senare – där handlar det om politiskt betingad lögn och manipulation. Men även i samband med omskakande nyhetshändelser är risken stor att ryktesspridning bidrar till en felaktig bild av händelseförlopp och orsakssamband.

MSB, Myndigheten för Samhällsskydd och Beredskap, presenterade efter terrorhändelsen i Stockholm förra veckan sex tips om hur man ska tänka när man bedömer information. MSB refererar till journalistikens klassiska frågor kring källkritik: Vad, när, var, hur, vem och varför?

Speciellt den sista frågan är intressant: Varför finns informationen och vem tjänar på att den sprids?

För att bedöma en händelse behöver man ha ett källkritiskt förhållningssätt. Det är nödvändigt för att kunna värdera den information man får och att hinna tänka efter innan man delar den. Det är en god regel att i möjligaste mån alltid söka upp ursprungskällan.

MSB skriver på sin webbsida om källkritik

1. Vad?
Vilken sorts information rör det sig om – är det personliga åsikter eller fakta? Finns det källhänvisningar som går till ställen som bekräftar påståendet?

2. När?
Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant? När gjordes senaste inlägget eller uppdatering av uppgifterna?

3. Var?
Var är uppgiften publicerad – på en privat blogg, som ett inlägg på sociala medier, på ett företags hemsida, på en mediesajt? Om informationen återfinns på en mediesajt – finns det en ansvarig utgivare för sajten? En mediesajt med ansvarig utgivare har större trovärdighet än en mediesajt som inte har det.

Kan du hitta informationen genom andra källor? Information från endast en källa bör behandlas med stor försiktighet.

4. Hur?
Hur fick du tag på informationen? Kommer den från en källa som är pålitlig och som tidigare har levererat bekräftad information?

5. Vem?
Vem ligger bakom informationen? En myndighet, en organisation, ett företag eller en forskare? Kan du hitta ursprungskällan?

6. Varför?
Varför finns informationen? Är det någon som vill sprida åsikter eller information, väcka debatt eller underhålla? Är någon ute efter att tjäna pengar genom att du till exempel klickar på en annonslänk? Vem tjänar på att du sprider informationen? Fundera på hur budskapet kan ha utformats för att förändra ditt tänkande och agerande.

Länkar:
MSB:s tips för att om att motverka spridning av rykten 

Marit Sundberg, SVT: Så avgör du själv…
Journalisten Marit Sundberg hade för ett par veckor sedan en artikel på SVT:s nyhetswebb ”Så avgör du om det är fake news”.

Fler exempel på rykten och källkritik

Cleese och USA:s självständighetsförklaring
Strax efter det Trump blivit insvuren som president började det florera ett ”Letter to America” som sades vara författat av John Cleese. Det handlade om en brittisk text där USA:s självständighetsförklaring upphävdes. Vid granskning visade det sig naturligtvis att texten inte tillkommit nyligen. Den första versionen förefaller ha varit sedan 2000. Nästa version var från 2004, men Johan Cleese lär inte ha haft med texten att göra då heller. Att han skulle ha skrivit den nu är därför ännu mindre troligt. Någon koppling mellan Cleese och den aktuella texten har heller inte stått att uppbringa.

ThoughtCo och Snopes
När man hör ett rykte som låter bättre än bra, då är det så gott som alltid ljug. Det finns ett par (engelskspråkiga) länkar på nätet som rekommenderas när man springer på en alldeles fantastisk nyhet: Kontrollera gärna ToughtCo och studera deras Politiska humor, Storstadslegender och mycket annat. Kontrollera gärna även Metros Viralgranskare.

Tjänade Trump pengar på att beordra raketattacken mot Syrien?
En dagsaktuell fråga är ifall Donald Trump tjänade pengar på att förra veckan ha beordrat robotattacken mot den syriska flygbasen. Det som skulle ha talat för att Trump handlade i egen sak skulle ha varit att han så sent som 2015 och 2016 ägt en liten post aktier i vapentillverkaren Raytheon och därmed tjänat pengar på tomahawkangreppet mot den syriska flygbasen.
Läs här hur Snopes försöker reda ut begreppen.

Läs om ordet verbet snope på Urban Dictionary.

En Stadslegend om Einstein och telegrafi
Det sägs att Albert Einstein lär ha sagt att telegrafi är som en lång katt. Rycker man den i svansen i Paris så jamar det i New York. Han lär ha fortsatt: ”En radiotelegraf är samma sak. Skillnaden är att det finns ingen katt.”

Problemet är att Einstein också lär ha sagt att om man rycker katten i svansen i New York så jamar den i Los Angeles. Det finns många exempel på detta citat av Einstein på nätet. Här är en länk till ett av dem.

Någon källa till Einsteins kattuttalande har redaktionen inte förmått uppbringa. Redaktionen lovar oförbehållsamt att publicera Einsteins originaltext, om någon i läsekretsen kan hjälpa oss med en hållfast referens.