Sjömansspråket: Från maskinist till runka vajer

Posted by Erik SM7DZV on 20 april, 2017 in Nyheter |
(#13. 2017-04-20)

Sjömansspråket logo

SM6VTR Jan 1 sp

Jan Höst, SM6VTR

 

Vår artikelserie fortsätter i dag med ett nytt avsnitt ur telegrafisten Jan:s SM6VTR dokumentation av sjömansspråket, från A till Ö, ”innan allt hamnar i radioskugga”.

I dagens avsnitt går vi från M till R, från maskinist till runka vajer:

 

 

En bild ur Jans arkiv: Förstemaskinisten Ola ”Norrman”, troligen ombord på MS Virgina. Jan minns inte helt säkert, varken vad fartyget hette eller vad Ola hade för efternamn. Men norrman var han. Här klar för avgång och på bästa humör.

 

Maskinist

Dessa kunde var 1:e, 2:e,3: e och ibland även 4:e maskinist. De är maskinbefäl och ser till att fartygets maskineri är i trim. Till sin hjälp har de ett antal motormän, en elektriker, en svarvare och ibland även en donkeyman. Donkeymannen skulle ansvara för hjälpkärran d v s den som såg till att man hade elektricitet även vid kaj.
Deras chef var maskinchefen – chiefen.

Mayday

Ett vackert ord som användes inom radiotelefonin då fartyget befinner sig i sjönöd. Uttrycket kommer från franska ”maider”, (m’aidez),
– Hjälp mig!

 

Nakterhus

Detta är ofta placerat på styrhustaket, även kallat monkey island. Inte sällan finns det på bryggan. I nakterhuset är magnetkompassen placerad efter vilken rorgängaren styr. Då nakterhuset är placerat på bryggtaket läser man kursen med hjälp av ett belysningsförsett periskop.

Idag spelar magnetkompassen en undanskymd roll och har ersatts av gyrokompassen

Navigare necesse est, vivere non est necesse

Det sägs att det är nödvändigare att segla än att leva. Fan trot!

Norgehistorier

Dessa förekom även till sjöss. En gick så här – med reservation för norskan.

To svere Bergengutter möter på en gate en enbent svensk.
Etter to timars hard och blodig kamp lyckes de att franta han ene kryckan.

Ja, ja. Norge är en stor sjöfartsnation.

Oro

Detta är förkortningen på ett kombinerat malm- och oljefartyg. Ore and Oil.

Passagerare

Många har man mött. En kom ombord i Dakar i Senegal. Amerikan var han. Lång och senig i sjuttio års ålder. Han hade jobbat för ett amerikanskt mineralföretag i Liberia och skulle nu på billigaste sätt ta sig hem till Staterna. Vi skulle på vår resa till Genua gå in och bunkra i Gibraltar och där skulle William ”Bill” Pearson mönstra av för att fortsätta med flyg till USA.

Ms Barranduna Transatlantic hade upptill tolv passagerare.

Bill var en glad gök och spottade inte i glaset. Klockan åtta varje morgon brukade han och Hökaren och ibland även avgående vakt inta sin frukost i Hökarens förråd. Denna något spartanska frukost bestod av shot som Bill kallade sin åtta genever samt en rå salt sillbit på en knäckebrödsmacka. Genever hade han fått smak på under sin tid som supervisor i holländska Shell världen över.

En morgon dök han emellertid inte upp. Hökaren och Försten stod nere i förrådet och väntade. Den iskalla genevern var uppslagen och sillmackan med TT-ölen står bredvid. Efter en kvarts väntan går Hökaren upp till Bills hytt som ligger på båtdäck.

Ryggskott
Där finner han Bill liggande i kojen med ansiktet förvridet av smärta. Den gamle väderbitne Bill har drabbats av ryggskott och det var inte vilket ryggont som helst. Karlen var i det närmaste totalförlamad.

Andrestyrman –läkaren tillkallas. Han ordinerar genast upp den väntande genevern och Bill får för säkerhets skulle två denna morgon strax utanför den afrikanska nordvästkusten. Smärtan måste till varje pris lindras anser andren. Han tar sig själv en i förbifarten, då nu fartyget navigeras av tredjestyrman, och ger sig iväg till fartygets medicinskåp för att hitta något lämpligt medikament.

Efter en stund kommer han tillbaka med en ask innehållande ett tiotal pistolkuleliknande tabletter. Andren drar sig till minne att dessa en gång varit avsedda för en kvinnlig passagerare som drabbats av kramp – var i kroppen förtäljer inte historien. De har blivit utskrivna av en läkare i Port St Louise du Rhone, en gudsförgäten plats.

Kramp som kramp…
Kramp som kramp eller ryggskott tänker andren och beordrar Bill att inta en av kulorna tillsammans med ytterligare en genever. Bill tittar misstroget på medicinen men inför möjligheten att få i sig ännu en åtta på morgonkulan så faller han till föga och sväljer ned pillret under ett väldigt grimaserande.

På kvällen upprepades proceduren men Bill blev inte bättre snarare tvärtom. Magen pajade så det var ett himla baxande att få in och ut honom från toaletten tio gånger om dygnet. Efter ett dygn resa beslutade skepparen att gå in till Teneriffa för att få Bill undersökt av en riktig läkare för han började bli riktigt illa däran.

Vi ankrade upp på redden och efter någon timma kom läkare ombord. Kolleger emellan så visade andren resterna av den medicin han hade ordinerat och lockat i amerikanen. Hans spanske yrkesbroder synade asken noga och nickade gillande. Jo, det var rätt piller de borde funka, felet var bara att det var stolpiller.

-Herre Gud, utbrast andren och såg panikslagen ut, det vågar jag aldrig tala om för Bill.

Olika sätt att ta piller
Men vad göra nu när agenten kommit ombord med en ny laddning utskrivna av spanjoren. Nästan morgon var vi åter till sjöss och stävade mot Gibraltar. Andren gick med en viss tvekan och bävan in till Bill. Det första Bill upptäcker är att andren saknar genevern i handen. Stammande försöker nu andren förklara för vår passagerare hur medikamentet egentligen skall intas.

– Vad sa han om medicinen, spanjacken, undrade Bill som hade varit ganska omtöcknad vid läkarbesöket.
– He said that the pill were ok.
– What did he say about the piller together with the genever then.
– Oh he said that either you could take them together with the genever or put them up your ass and have the shot afterwards. He also mentioned that he preferred the last way

Bill lämnades ensam med misstänksamheten lysande i ansiktet. Tio minuter senare ropade han på Hökaren. Han måste gå på muggen. Han baxas in på muggen och Hökaren ställer sig att vänta några meter från dörren. Då hörs plötsligt en fruktansvärd nysning tillsammans med ett urtidsvrål. Det är så att toadörren bågnar. Nu dog yankeen, tänkte Hökaren.

Ett par sekunder går så öppnas dörren och ut kliver Bill, utan några som helst besvär. The piller in the ass har sannolikt orsakat en fruktansvärd nysning och denna har i sin tur tvingat Bills kotor i rätt läge igen.

Klockan åtta, i Hökarens förråd, firas Bills tillfrisknande. I Gibraltar mönstrar han av och lämnade stolpillerna efter sig.

Ja, detta var en av hundratals passagerare man mött under årens lopp.

Penninglista

Detta var en lista som telegrafisten satte upp i mässar och dagrum i god tid före nästa hamn. Här skrev vederbörande hur mycket pengar han önskade få ut i nästa hamn. Listan kunde se ut så här:

PENNINGLISTA för Genua. Kurs 1000 lire/8:40. Indrages fredag kväll kl 1800.
Båsen………….30.000 lire
Matros Pepe 10.000 lire
Motorman Johson 20.000 lire
Matros Bengtsson TGH (Tillgodohavande)
Osv.

PG

Uttytt står detta för Persian Gulf där mången tanker hämtade olja. Ombord sa man PG och inget annat.

Två salta pojkar på ms Benares.

Pinka i saltvatten

Den som hade gjort detta hade seglat på de stora oceanerna. Ingen kust-eller nordsjöseglare här inte.

Plimsoll

Britten Samuel Plimsoll medlem av British Parlament 1868-1880 oroade sig över att fartygen var överlastade och sjönk. Han lyckades införa att alla brittiska fartyg skulle förses med en markering visande till vilket djup fartyget kunde lastas utan risk för att det sjönk på grund av överlast.
Denna s.k. lastlinje består i princip av en målad och inbränd vinkel delad av en horisontell linje. Detta märke var placerat på fartygets båda sidor midskepps.
Plimsollare kallas de fartyg som är överlastade och då får problem med myndigheter.

Pidgin English

eller Piugin English är den engelska om talades i de kinesiska sjöstäderna och som uppstod under de olika ostasiatiska kompaniernas era.

Prentis

Detta ord kommer av det engelska apprentice – elev. Prentisarna var mönstrade som däcks- eller naskinbefälselever. Efter en tid till sjöss kom de sedan in på sjöbefälsskolan.

Purra

Att väcka folk kallades att purra ut. Ordet kommer av lågtyska purren väcka.

Pyts

Till sjöss förekommer inga spannar eller spänner ej heller hinkar. Pyts heter det.

Q-koden

Detta är en lista på användbara meningar som används internationellt, mest i maritima sammanhang. Samtliga förkortningar börjar med bokstaven Q och är treställig.  Listan består av c:a 100 st. Q-förkortningar. Q-Koden användes vid telegrafering – radio eller ljus.

Sålunda betyder QTH: ”Min position är……  QSQ ?: ”Har ni läkare ombord?”.

JBSS

Som ny gnist hade man vissa besvär att komma ihåg alla dessa och skapades det en egen förkortning som vi kallade JBSS vilket betyder ”Jag Bläddrar Som Satan”. Underförstått, vänta ett tag så skall jag slå upp det i boken.

Redden

Frivakten drar upp en och annan firre på redden i Casablanca

Att ligga på redden innebär att fartyget ankrat upp utanför en hamn. Detta ofta på grund av att det är fullt vid kajen. Casablanca redd var ofta full av fartyg i väntan på att komma in och lasta fosfat.

RO/RO

Roll on and roll off. Det är en typ av fartyg där t.ex. containrar köres ombord och iland via ramper upp till olika däck.

Romantik

Vad romantik är vet väl de flesta, men vad sjöromantik är vet väl få. Mången sjömansviseförfattare tror sig veta – Evert Taube visste.

1961 Savona Scandinavien bar: Fr.v. Försten, Luciana ,den tyske matrosen Schneider och jag.

1962: Scandinavien Bar i Savona:. Jag och tredjemaskinsten.

För många låg väl romantiken och tjusningen till sjöss i att besöka många okända platser. Okända för de flesta charterresenärer. Att få träffa folk av olika nationaliteter och religioner, att få pröva olika maträtter. Även att få träffa en flicka här och där, även om det inte var gratis och som ibland hade ett pris som fick betalas någon vecka efteråt. Men det ingick i spelet, utan hard feelings.

Även kamratskapet till sjöss bidrog till romantik, kanske inte i dess bokstavliga mening, om det inte fanns kvinnor ombord. Att få komma ut en stilla molnfri morgon på däck och spana ut över ett blågrönt hav eller i horisonten se hamnen efter två veckor till sjöss. Att komma till hamn efter en resa, hämta sin post och kvittera ut sina pengar hos gnisten. Sedan kanske gå iland, ta en drink eller fler, möta flickor, äta gott och kanske sjunga en stump.

Rullan

Så kallas den bok, i liggande A4-format, i vilka samtliga ombord hade skrivit sitt namn. Lön och befattning fanns också där. Man mönstrade på och av genom att skriva sitt namn i denna bok på sjömanshuset. Nyårsmönstring gjordes en gång om året då i princip samma avtal skrevs om i en ny rulla.

Runka vajer

Detta innebar att man med en väl inoljad eller infettad trasa smorde vajrar för hand för att dessa skulle löpa lätt och inte rosta. Detta arbete tillhörde det minst populära jobbet för däckarna ombord.

Jungman Nils i full färd med inoljningen av wire.
FOTOGRAFISK INFO: Notera att Jans bilder är fotograferade med enkla kameror
– Från och med 1963 Kodak Instamatic.

 

 

Print Friendly, PDF & Email

Copyright © 2014-2023 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com