Dan Maloney skriver
Yagiantennens historia i Hackaday

Yagiantenn.
Foto Erik SM7DZV
Klicka på bilden för att komma till artikeln i Hackaday.

— Av Erik SM7DZV —

Dan Maloney skriver i nätmagasinet Hackaday om hur det gick till när Yagiantennen utvecklades. Historien är inte utan poänger. I likhet med Marconis blev Yagis namn berömt och kanske odödligt, samtidigt som berömmelsen i stor utsträckning byggde på en idéstöld från en kollega i branschen.

Det som skulle komma att kallas för Yagiantennen har sitt ursprung under det tidiga 1920-talet i laboratoriet hos professor Shintaro Uda i Tohoku kejserliga universitetet i Sendai Japan. Doktor Uda arbetade med VHF-bandet och letade efter metoder att göra strålningen från antenner mer riktad. När Uda experimenterade med en resonant ramantennen fann han att om han placerade en statisk loop nära antennen fick den ursprungligen rundstrålande antennen riktningsverkan.

Tillsammans med sin kollega Hidetsugu Yagi experimenterade Uda vidare med olika konfigurationer. Så småningom ersatte de ramantennen med en enkel dipol, och lade till ytterligare element, som de kallade direktörer, på en lång bom. Med antenn, som bestod av åtta direktorer på en 15 meter lång träbom, monterad på taket av deras laboratorium, kunde Uda och Yagi kommunicera över en distansera av 135 km på 68 MHz.

Kollegan sökte patent både i Japan och Amerika
När antennen skulle namnges lade Yagi beslag på idén. Dr. Uda hade publicerat den första japanska vetenskapsrapporten om antennen. Detta hindrade inte Yagi att söka såväl japanskt som amerikanskt patenet på atennen, utan att nämna Uda.

Åkte runt i den engelsktalande världen
Det japanska patentet tilldelades Marconikompaniet i England, medan det amerikanska patentet gick till RCA. Dr Yagi åkte runt den engelsktalande världen och diskuterade ”hans” antenn på olika radiotekniska konferenser. Antennen kom därefer att kalla YAGI-antennen. Uda nämndes inte.

Idéstölder del av radiohistorien
Yagis idéstöld av Uda är inte den enda idéstölden i radiohistorien. Marconi fick både nobelpris och namn om att ha ”uppfunnit” radion, trots att hans konstruktion byggde på ett flertal av Teslas patent. På närmare håll finns Öllers telegrafnyckel, patenterad på 1850-talet, som senare framgångsrikt tillverkades och såldes av en av Öllers dåvarande lärlingar i firman.

Fler än Marconi och Tesla…
Det förekom även andra än Marconi och Tesla som nog var med på ett hörn när radiovågorna såg dagens ljus och tämjdes, t ex Alexandr Popov, se länk till wikipedia

Länkar
Läs mer om Hackaday och idéerna bakom deras publicistiska verksamhet.
Läs om Tesla och hans patentstric med Marconi.
Läs om Öller och hans patent på telegrafnyckeln 1857.
Läs om Popov på wikipedia