Tankar kring QSL-kort:— Det är alltid lika roligt när man får dem

— Av Jan SM6VTR —

Jan Höst, SM6VTR

Jag fick idag 70 stycken nya QSL-kort. Alltid lika roligt. Jag konstaterade dock att tre av dem var S.K så det var alltså mina egna som kom tillbaka.

Annars var det mest ryssar. En del var från långväga expeditioner som väl skickar iväg tusentals kort efteråt. Bara det ett projekt i sig. Funderar också på de som åker halva jorden runt med sin utrustning och sedan har skrivit ut ett sladdrigt kort på sin printer.

Jag fick ett kort från en före detta kortvågslyssnare. Han hade nu efter femtio år äntligen fått sitt certifikat och dessutom lärt sig telegrafi.  Slow starter, men han gav inte upp.

En österrikare undrade om ” the dog is still barking”. Jag kommer ihåg att min hund Doris stod och skällde under detta qso för ett år sedan.

Ganska många jänkar var det, dessa är ofta lite till åren komna, som en själv, men som en del skriver ” still vy devoted”.

Taiwan var på tapeten för ett år sedan konstaterar jag. En del qso:n minns man ganska tydligt och en del just fading away som vissa radiosignaler som aldrig kommer tillbaka. Kanske om hundra år efter en lång resa.

Ja, detta var lite tankar om qsl-korten.