Avlyssningsanteckningar

— Av Rolf T Salme SM5MX —

Rolf SM5MX:
— I en del länder är känslan att vara avlyssnad uppenbarligen inte bara ett utslag av egen fåfänga.
FOTO Erik SM7DZV

Jag har arbetat i flera länder där underrättelsetjänsten högst sannolikt ägnar sig åt att följa utlänningars teletrafik.

Vi har kanske alla ett behov av att känna oss betydelsefulla och tror ofta att just vi är avlyssnade på något sätt, men i en del länder är den känslan uppenbarligen inte bara ett utslag av egen fåfänga.

Polisen klagade
över ”fax på för många språk”
Som t ex i ett av dessa vetgiriga länder, där jag arbetat. Där fick ett svenskt företag plötsligt besök av en kvartett poliser, som klagade mycket irriterat över att företaget ”sände fax på alltför många språk”. Nej, det stod inget om saken i faxmanualen, ej heller i lagboken, men ändå. Större samarbetsvilja förväntades, det borde man förstå.

”De blev tvungna att byta band i bandspelaren…”
Att en ambassad avlyssnades i det landet, räknade vi med t o m utan att ha fått klagomål. Ofta när jag talade med Sverige i telefon, bröts samtalen för att återkomma någon minut senare. Jag brukade då säga högt och tydligt, ”Jag ber om ursäkt, men de blev tvungna att byta band i bandspelaren, förstår ni”.

Talade flera språk även i bostadstelefonen
Vi utsatte nog också avlyssningstjänsten för påfrestningar genom att tala flera språk i vår bostadstelefon; några europeiska plus japanska. Vi såg framför oss hur hörlurarna bollades mellan handläggare som tappade pennor och spillde ut té.

”Faxlinje” dyrare än telefonlinje
Vid ett tillfälle ville vi ha en extra linje till ambassaden för en ny fax vi anskaffat. Jag hade bara angett ”1 faxlinje” i beställningen. Vad installation av en vanlig telefonlinje kostade kände de flesta till. Därför kontaktades vi av det lokala Televerket, som för säkerhets skull påpekade att en faxlinje kostade betydligt mer än en vanlig telefonlinje. Ett mycket högt belopp nämndes.

Eftersom jag var ointresserad av att bidra till den fax de förmodligen tänkte hänga på vår linje plus papper etc, svarade jag, ”Vi har ändrat oss. Det är en telefon vi skall ha”. Linjen drogs in, jag kopplade in den nya faxen och det fungerade utan problem.

Beredd på klagomål…
Jag hade f ö redan tänkt ut en motfråga för den dag Televerket skulle ringa och bråka om att vi körde fax på vår telefonlinje: ”Och hur vet ni det?”.

När utbudet av nöjen är begränsat, får man ibland hitta på egna.