Nils – Telegrafistugans skyddsling
fick en hjältes minnesmärke i Örebro

— Av Erik SM7DZV —

Nils blev en i raden av alla namn som publicerades under rubriken ”Spanska sjukan” i lokaltidningen. Varje dag dog unga människor i sjukdomen.
Foto: Ur Nerikes Allehanda 1918.
Källa SVT Örebro. Klicka på bilden för länk.

Nils Brusberg föddes 1902 och växte upp i ett barnhem i Fredriksdal utanför Åmål. Det var ett barnhem vars grundare ville att barnen skulle få växa upp under familjeliknande förhållanden. När Nils fosterfar avled placerades han i barnhemmets Telegrafstuga.

Stugan hade sitt namn efter Sveriges telefonister, som bekostat stugan och sörjde för dess löpande verksamhet. Telefonisterna, som kopplade samtal och sände telegram, samlade in 25-öringar som användes för att bekosta stugan och barnens uppehälle. Personalens vid telegrafstationerna omsorg och omtanke om de barn som växte upp i Telegrafstugan är rörande.

Dog i spanska sjukan
Nils artade sig mycket bra. Han var ambitiös, skötsam och fick bra skolbetyg. Sedan han slutat skolan fick han arbete som typografilärling. Hösten 1918 slog spanska sjukan till mot världen. Mer än 37 000 personer dog i Sverige, där sjukdomen kulminerade under oktober och november. Den 28 oktober 1918 gick typografilärlingen Nils ur tiden. Därmed kunde hans namn och levnadsöde också ha försvunnit in i den eviga glömskan.

Räddade två flickor från att drunkna
I mars 1918 hade Nils, med risk för eget liv, räddat två 12-åriga flickor från att drunkna i Svartån. På sin dödsdag tilldelades han Carnegiestiftelsens medalj. Stiftelsen bekostade även hans minnesvård på Nikolaikyrkogården i centrala Örebro.

Där påminns besökaren än i dag om den hjältemodige boktryckarlärlingen, som föll offer för världens värsta pandemi i modern tid. Jesper Matsson, SVT Örebro; har hela berättelsen. Klicka här för länk.

Länkar:
Wikipedia: Spanska sjukan
Wikipedia: Carnegiestiftelsen
Svenska Carnegiestiftelsen