SK7RFL – Repeatern Flitiga Lisa
Historia och teknik om Kalmarrepeatern på Öland

Lennart SM7CLM. Stationsansvarig för SK7RFL. FOTO © Erik SM7DZV
— Av Conny SM7GMD —
Radioamatörer har i alla tider försökt att vara i framkant på kommunikationsmöjligheterna. Radioamatörerna i Kalmar ansökte därför genom sin klubb KRAS om tillstånd för provdrift av relästation hos dåvarande Televerket. Detta beviljades den 23/12 1971. Vilken julklapp!
De tilldelade frekvenserna var för mottagning 144,900 MHz och för sändning 145,700 MHz. Idag sänder repeatern på 145,600 MHz och lyssnar på 145,000 MHz.
Så här fungerar en repeater eller relästation
En mottagare på en fast frekvens sammankopplas med en styrenhet som överför ljudet till en sändare med en fast frekvens med en viss frekvensskillnad, kallad repeaterskift. Detta för att sändaren inte skall störa mottagaren. En amatörstation sänder till repeatern på repeatermottagarens frekvens och tas emot av den. En speciell tonsignal öppnar förbindelsen till sändaren på repeatern och sändaren startar och återutsänder då det som kommit in i mottagaren i realtid. Andra kan då höra den station som är inom repeaterns täckningsområde.
Semiduplex
Överföringen kallas semiduplex, då bara en i taget kan sända. När amatören slutar sända är hans mottagare så inställd att den automatiskt ändrar till repeaterns sändningsfrekvens, och kan då höra andra som i sin tur sänder in till repeaterns mottagare. Räckvidden för en mobil eller bärbar radio ökas då till det område som repeatern kan nå.

Karta som visar ungefärligt täckningsområde för dagens Kalmarrepeater, SK7RFL.
Tillbaka till historien
En ombyggd SRA C24, s.k. Taxistation kopplades till två GP-antenner som hade monterats på mejeriet i Björnhovda, Färjestaden på Öland. Amatörerna fick göra många färjeresor till Öland under arbetet. De mest engagerade var Bruno SM7EY (S.K), Lennart SM7CLM, Sylve SM7CPE och Dan SM7DSA.
Kommersiell station 1972
Redan året därpå, 1972, köptes en f.d. kommersiell basstation Storno CQF 11/3 för 300:- av ABAB i Stockholm och en fast teleförbindelse hyrdes mellan Erik Svenssons smedja i Algutsrum och mejeriet. Detta för att trots att sändare och mottagare låg på olika frekvenser, men ändå nära varandra, stördes mottagaren av sändaren och blockerades för svaga signaler.
Nu blev det betydligt bättre, vi fick blodad tand och investerade i nya antenner med fyra stackade dipoler. Detta gav en ökad räckvidd!
SK7FL — Flitiga Lisa får nya frekvenser 1973
När nya året ringdes in 1973 fick repeatern permanent status med nya frekvenser: Kanal R8 hade införts och mottagaren lyssnade nu på 145.200 MHz och sändaren sände på 145.800 MHz och fick en egen stationssignal: SK7FL och döptes snart till Flitiga Lisa! Nu behövdes det en 1750 Hz ton för att starta den.
Snackfimpning efter tio minuter
En snackfimpare som stängde efter 10 minuter om någon blev för långrandig infördes…
CW-identifierare 1975
Åren gick med underhåll och nu skulle relästationer ha id som sändes vid start. I samma veva fick anropssignalen ändras då repeatrar skulle ha R tillagt. SK7RFL blev det då. Ove Carlsson byggde en CW-ID enhet som installerades 1975.
1979 – Hela repeatern flyttas till mejeriet
1979 blev ett ändringens år. Repaetern flyttas samman till mejeriet i Björnhovda då Rolf SM7GED tillverkat 6 st kaviteter för drift på samma QTH. Antenner och maströr byttes under ett stort uppbåd av klubbmedlemmar och en skylift körd av Bo Jägerbrink från Ålem. Nu monterades antennerna på ett 12 meters maströr stagat med 8 parafillinor. Nu hördes signaler både från Målilla och Karlskrona!
Transistorisering under 1980-talet
Under 80-talet byttes repeatern ut mot transistoriserad utrustning.
1989 — övergång till dagens frekvenser
1989 skedde en ändring av frekvensplanen på 2M och SK7RFL fick flytta till ny frekvens R0 = mottagare 145.000 MHz och sändare 145.600 MHz vilket ledde till omtrimning av kaviteterna och nya kristaller till radiostationerna.
Till Ölands högsta mast 1998
Under åren därefter följde reparationer och underhåll ända till 31/10 1998 Då flyttade vi SK7RFL till Jordtorpsmasten, Ölands högsta mast. Masten ägs av Växjö Radiosystem och antenner och plats hyrs av oss.
Antenner på 126 och 92 meters höjd
Mottagaren inkopplad på 4 stackade dipoler på 126 meter över marken. Masten är 150 meter och står cirka 40 meter över havet. Sändaren är inkopplad på tvåstackade dipoler på 92 meters höjd. Grova lågförlustkablar matar fram signalerna till riggarna.
1999 — Ny repeaterstation
En ny repeaterstation med 2 st IC2100 och ny logik från CAT i Florida USA, som Lennart SM7CLM tagit med sig hem, installerades 1999 i rackstativ som Växjö Radio System ställt till förfogande.
SK7RFL 70 på 434.600 och 432.600 in med inkopplad subton 79.7 Hz togs ur drift p.g.a. störningar på UHF.
År 2000 — Byte av anropssignal för att spara pengar
Signalbyte 2000 var det dags för signalbyte. Nu fick man köra repeatrar på samma tillståndsavgift som klubben och med klubbens signal med tillägg /R.
Löpande reparationer och underhåll, byte av riggar, har följt under åren men logiken forfarande densamma.
April 2018: Repeatern frikopplas från KRAS. Repeatergrupp bildas
April 2018: Repeatern frikopplas från KRAS och drivs numera av repeatergrupp SK7RFL. Syftet är att ge alla en fri repeater.
Öppna repeatern så här:
Öppnas antingen genom att skicka en 1750 Hz ton cirka en halv sekund eller subton 79,7 Hz. Hängtiden är då tio sekunder. ID sänds var tjugonde minut eller vid uppstart.
Den kan också öppnas med DTMF 0 (noll) och är då bärvägsstyrd under en minut (kan avbrytas men ny DTMF 0). Tid kan fås genom DTMF 12.
70 centimetersrepeatern och tvåmetersrepeatern kan kopplas samman med kommando DTMF 721 och delas igen med DTMF 720.
Ansvariga i Repeatergrupp SK7RFL
Lennart Holmberg SM7CLM och Conny Johansson SM7GMD är ansvariga för repeatern och driften. Conny kan nås på telefon 0736 872510.

Dagens version av SK7RFL.
Foto © Conny SM7GMD.