Gunnar SM0SMK om samtalen med PTS 2004:
— Vi löste alla enskilda detaljfrågor i full enighet

Posted by Erik SM7DZV on 16 september, 2018 in Nyheter |
Uppdaterat 2018-09-16 klockan 21.40.

Gunnar Kvarnefalk, SM0SMK, var SSA:s ordförande
från 1996 till 2004 och den som höll i alla kontakter med PTS som föregick slopandet av avgifter för amatörradiostationer 2004.

— Av Erik SM7DZV—

Gunnar Kvarnefalk SM0SMK var SSA:s ordförande fram till 2004, när den nya ordningen med tillståndsfri amatörradio fastställdes. Gunnar var den som hade de direkta kontakterna med PTS handläggare under förberedelserna. Så här berätar han om de kontakter mellan SSA och PTS som föregick slopandet av avgifter för amatörradiostationer 2004:

— Några jurister fanns inte med. Vi löste alla detaljer i full enighet, i total konsensus. Vi hade ett väldigt gott och bra samarbete med PTS tjänstemän vid den här tidpunkten, betonar Gunnar.

“200 watt jättetokigt. Vi blir ensamma i världen”
— Det här med tvåhundra watt är jättetokigt. Det blir vi ensamma om i hela världen. Vad beror det på, undrar Gunnar. Det har ju gått fjorton femton år sedan vi sydde ihop reglerna om avgiftsbefriad amatörradio. Jag förstår inte vad som har hänt sedan dess.

Överenskommelsen var ett initiativ från PTS
— Överenskommelsen 2003 tillkom på initiativ av PTS. Det var sedan myndigheten tolkat en propå från EU, om att nationella myndigheter med ansvar för spektrumkontroll inte skulle borra sig ned i detaljer och petitesser.

 

Kontakt direkt med handläggarna. Inga jurister var med
— Det var 2003 eller däromkring som PTS kontaktade oss. Ja, inga jurister, utan de handläggare som vi jobbat ihop med, berättar Gunnar. De förklarade att de gärna ville att vi skulle ta hand hanteringen av anropssignaler.

Lösningen — Att låta certifikatet fungera som tillstånd
— PTS kunde inte låta oss skriva ut tillstånd, men certifikat hade vi fått skriva ut sedan 1999. Då hade dom kommit på den kanske fina idén, att man skulle låta certiifkatet gälla som tillstånd. Då behövdes ju inget tillstånd.

— Genom att skriva ut anropssignalen på certifikatet kunde man ju låta certifikatet gälla som bevis för att vi skulle få använda våra amatörradiosändare. Det tyckte ju vi var väldigt bra.

Inga stora frågor — Överenskommelse under stor enighet
—  Det här var inga stora frågor egentligen, utan vi kom fram till överenskommelsen under stor enighet. Jag var lite rädd för att vi skulle ju missa callboken. Den producerades av SSA  på uppgifter vi fick från PTS. Den omfattade ganska   många radioamatörer som inte var medlemmar i SSA, och hur skulle man få kontakt med dem?

— Den här gruppen hade ju tidigare fått information från PTS, om dom inte hade betalat sina tillstånd och om annat. Dom riskerade ju att försvinna. Men det vart ingen uppföljning av de gamla signalerna. Vilka som slutade visste vi ju inte.

PTS hänvisade till EU-dokument
— PTS hänvisade till något dokument från EU som sa att de nationella administrationerna skulle inte jobba med en massa detaljer. Sådana uppgifter skulle läggas ut på andra instanser, säger Gunnar. PTS var inte intresserade av att dela ut anropssignaler utan dom ville lämpa över det till oss helt enkelt. Sedan stämde dom av det med Industridepartementet, tror jag det var. Det godkändes och notifierades hos EU.

PTS ville inte skylta i frågan
— Men sedan ville inte PTS att det skulle framstå som att förändringen tillkommit på deras initiativ. Våra kontakter på PTS bad oss därför att vi skulle skriva till PTS och be att få ta hand om administrationen av anropssignaler. Det gjorde jag, tillsammans med Eric tror jag. Jag tror inte att vi diskuterade det här i den stora styrelsen. Vi höll det väl inom en liten mindre grupp i början., innan vi fattade det slutliga beslutet i styrelsen.

Förankra internationellt
—  PTS ville att vi skulle förankra det här internationellt. Annars skulle det ju kunna bli lite problem. Det var ju inte vanligt i andra länder, att certifikat skulle gälla som tillstånd. Vi skrev därför högtidligt att vi tänkte informera våra vänner inom de internationella amatörradioorganisationerna om att de nya reglerna skulle komma, att vi tillhör den internationella amatörradiorörelsen och att vi var den enda nationella organisation i Sverige som företrädde radioamatörerna. Det fanns ju ingen annan förening som organiserade radioamatörer på nationell nivå i vårt land.

SSA har särskild ställning
— Vi framhöll att SSA hade en särskild ställning, som omfattade provförrättning, utbildning och handläggning av certifikat för blivande radioamatörer. Vi menade därför att vi hade den kompetens som erfordrades för att vi även skulle få dela ut amatörradiosignaler. Det fick vi då i föreskriften som kom, 2004:3.

— Sedan vet jag inte vad som har hänt. Det har ju gått fjorton femton år sedan det här inträffade. Vi hade ett väldigt gott och bra samarbete med PTS tjänstemän vid den här tidpunkten, betonar Gunnar.

Förklaringsbrevet
— Tillsammans utformade vi och något som kallades Förklaringsbrevet. Det skulle ju kunna bli svårt ifall svenska radioamatörer åkte bil till Tyskland eller något annat land. Skulle personen bli stoppad och sakna tillstånd skulle det bli problem. Enligt CEPT-reglerna ska man ha med tillståndsbevis, och tillståndsbeviset är ju i det här fallet certifikatet. Därför skrev vi ett brev där det hette att ett svenskt amatörradiocertifikat ska likställas med tillstånd. Det blev aldrig något problem utan det här har accepterats utomlands.

Skriftliga överenskommelse med PTS
— Den här överenskommelsen mellan SSA och PTS var skriftlig, och den finns säkert på kansliet. Jag vill minnas att vi fick ett formellt brev från PTS där de förklarar att vi gavs befogenheter att utfärda certifikat och anropssignal som är avhängigt certifikat.

PTS förklarade att inga avgifter skulle utgå
— SSA förklarade att vi inte hade något emot att administrera. Att det inte skulle utgå några avgifter, det sa handläggarna på PTS redan den första timmen, första gången vi träffades, att det skulle bli avgiftsfritt.

Ingen stor sak att amatörradion skulle bli avgiftsfri
— Att amatörradion skulle bli avgiftsfri, det här var ingen stor sak, utan det hängde med hela tiden, säger Gunnar. Att tillstånden skulle göras avgiftsfria var deras [PTS] förslag också.

“Alla radioamatörer skulle betraktas lika”
– Det som händer nu är på sätt och vis en återgång. Vi fick en enda licensklass 1994, säger Gunnar. Motivet för det var att alla radioamatörer skulle betraktas lika. Den gamla ordningen var i någon mån att den som hade A-certifikat betraktades som lite finare än den som hade B-certifikat och så vidare.

“Blir den som betalar för 1000 watt
“finare” radioamatör än de övriga?”
— Nu kommer vi tillbaks till den situationen. Den som skaffar tillstånd att köra med 1000 watt kan komma att börja se sig själv som lite finare än alla andra amatörer som bara får köra 200 watt. 1994 bestämde vi oss för en licensklass för att alla skulle behandlas lika. Nu riskerar vi att på nytt få en uppdelning.

— Det står ju i grundlagen att man ska behandla alla lika.

“De nya föreskrifterna kan överklagas till förvaltningsdomstol”
— Frågan om de nya föreskrifterna håller skulle kunna prövas rent juridiskt, om ärendet tas upp i en förvaltningsdomstol, säger Gunnar. Helt i förbigående…

Länk:
Utdrag ut QTC nummer 11 2004: PTSFS 2004_8


Fotnot: 

Bakgrund — PTS förslag till nya föreskrifter för amatörradio

Post- och Telestyrelsens, PTS, nya föreskrifter innebär att myndigheten beslutat att återinföra avgifter för amatörradiotillstånd. Avgifterna kommer att krävas för radiostationer med uteffekten 200 watt eller mer. När myndighetens styrelse fattar beslutat på tisdag innebär det att PTS, i kraft av sitt myndighetsuppdrag ensidigt bryter den överenskommelse med gjorde med SSA 2003 och som började gälla den 1 oktober 2004.

Beslutet att inte kräva tillstånd för amatörradiostationer med effekter under 200 watt grundas, med de motiveringar som PTS anger, enbart på tyckande och oredovisade  påståenden.

Bakgrund — Förvaltningsdomstolar

Det finns tolv förvaltningsdomstolar i Sverige. Deras uppgift är att reglera förhållandet mellan den enskilde eller enskilda indivder och det allmänna. Ärenden anhängiggörs genom att enskilda överklagar myndigheters beslut. Rättegång i förvaltningsdomstolarna regleras i förvaltningsprocesslagen.[Källa Wikipedia].

Print Friendly, PDF & Email

Taggar:, , , , , ,

Copyright © 2014-2018 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com