Engagerande Tilman fängslade åhörare i Växjö

Uppdaterat 2019-10-22: Rättat korrekturfel.

Besökarna på klubbträffen i Växjö lyssnar på Tilman SM0JZT, när han engagerat talar om radioteknikens utveckling under de senaste 60 åren.
FOTO Bosse SM7HZK.

För en dryg vecka sedan arrangerade DL7, Bosse SM7HZK, en klubbträff i Växjö med SSA:s sektionsledare för radioteknik Tilman D. Thulesius SM0JZT som dragplåster. Tilmans program gick ut på att inspirera klubbarna till fler teknikaktiviteter.

Tilmans förslag om ”rörjuntor” i klubbarna väckte stor uppskattning liksom hans genomgång av radioteknikens utveckling från 1960-talet och fram till idag.

– Det var jättetrevligt där, omkring 40 personer, säger Tilman.

Besökarna kom från flera klubbar i regionen, Kronobergs Sändaramatörer SK7HW, Kristianstads Radioamatörer SK7BQ, Västra Blekinge Sändaramatörer SK7JC, Ljungby Sändaramatörer SK7MO, Eksjö Radioklubb SK7AF samt FRO Växjö.

”Ville inspirera besökarna tycka om radioteknik”
– Det jag ville var att inspirera besökarna att gilla radioteknik, säger Tilman. Jag tog upp de förutsättningar som fanns för radioteknik förr, låt oss säga på 1960- och 70-talet, och jämföra med hur trenden går idag. Jag försökte på det viset göra några kopplingar till den pågående teknikutvecklingen inom vår hobby.

Möjliga klubbprojekt
– En annan sak jag ägnade ganska mycket tid åt är potentiella klubbprojekt. Vad kan man göra i klubben eller klubbarna, frågade Tilman. Till det här att försöka sätta upp sändtagare i klubbarna för att hjälpa den som inte har möjligheter att lyssna bra hemifrån, därför att man knasigt för störningar och grejer.

”Rörjunta”
— Den sista delen jag talade om handlade också om klubbprojekt, säger Tilman. Hemma där jag bor har vi bildat en liten grupp som vi kallar för ”Rörjuntan”. Syjunta vet vi ju alla vad det är, men män är ju inte särskilt engagerade i syjuntor. Grejen är att man träffas och grejar med radioapparater som är lite krassliga, att man försöker få fart på sådant som inte funkar. Det är ett tillfälle att hjälpas åt med sina färdigheter, kunskaper och instrument. Rörapparater är ju enkelt uppbyggda, så där är det ju lättast att åtgärda eventuella fel. Vem som helst kan ju begripa hur dom funkar. Det är ju lite marigare att förstå hur en IC-756 PRO-3:a är uppbyggd…

Hjälps åt fixa krånglande radioapparater
— Man tar med sig en radioapparat och hjälps åt för att ta reda på vad som inte funkar. Det är mer effektivt än att sitta hemma i sin ensamhet med problemet. Sociala radioteknik skulle jag vilja kallas det för.

”Äldre radiostationer har högre nostalgifaktor”
— Att jämföra gamla tiders radiostationer med dagens moderna går inte att göra, säger Tilman. Dom var inte bättre, men dom har högre nostalgifaktor. Jag har själv Collins, som var jättebra på sin tid. Men de här stationerna var inte bättre än dagens stationer, säger Tilman. De var bra på sin tid, med de förutsättningar man hade då. Hade man förr haft tillgång till de komponenter vi har i dag, så ger jag mej fasen på att man hade byggt med dagens grejer.

Tillverkarnas förutsättningar har ändrats över tiden
— Jag visar en bild på en KWM-2 och ställer frågan: Vad har den här stationen för finesser? Ja en KWM-2 kan man ju köra SSB på, övre och undre sidband. Man kan hjälpligt köra telegrafi. Men vi har inga variabla kristallfilter. Vi har en noiseblanker, men vi har inte variabel AGC på den. Det är otroligt få finesser på de här gamla radiostationerna. Men då hade vi också bara 16 aktiva komponenter, elektronrör, så det går inte att då förvänta sig några underverk, någon hokus pokus.

– Jag säger inte att det var bättre förr eller att det är bättre nu. Det är bara det att förutsättningarna har förändrats över tiden.

Tilman använde sina egna radiostationer från olika epoker för att illustrera den pågående teknikutvecklingen.
FOTO Bosse SM7HZK

Tilman föreläser vid klubbträffen i Växjö.
FOTO Bosse SM7HZK

Länk till SSA D7-Sida

Erik SM7DZV