”Ich bin schwer auf Draht” — eller
varför SSA bytte namn på kommundiplomet

Uppdaterat 2020-01-04.

Öller: Straight key, rak nyckel

SSA kommer förbi ett översättningsproblem genom att ändra det engelska namnet på Kommundiplomet till SMA, Swedish Municipality Award.

Alla som läst SM6JSM Erics artikel om nya regler för SSA:s diplom har sett att skälet för namnändringen är att det svenska begreppet “kommun” har näraliggande engelska uttryck “commune” och “community”, men att inga av dessa motsvarar det svenska ordet kommun.

Att översätta till ett främmande språk tillhör inte alltid det enklaste. Glosor hittar man i diverse ordböcker, men ordvalörer och språkliga uttryck, ideomatiska uttryck, är svårare. Det finns idiomlexikon,men i vardagliga sammanhang, och mellan språk som bygger på samma språkstam med många snarlika ord, kan det kanske vara frestande att försöka chansa på en direktöversättning.

Tyskan har ett uttryck “Ich bin schwer auf Draht”, som betyder att Jag är fena (fenomenal) på det här. Naturligtvis blir en direktöversättning obegriplig: “I’m heavy on wire” eller ”jag är tung på tråd”.

BBC English Dictionary: Commune.

”Commune” — ungefär ”storfamilj”
Rätt översättning är det som SSA nu har bestämt sig för ”municipality”. Substantivet ”commune” kan närmast översättas med storfamilj. ”Community” är en grupp människor som bor inom ett gemensamt området och kännetecknas av en viss egenskap, till exempel ”The European Community” som ofta betecknar EU.

Anglifieringen av det svenska språket leder till att fler och fler svenska uttryck byts mot sina, i bästa fall, engelska motsvarigheter. I vissa fall använder vi  till och med engelskklingande uttryck som är obegripliga för personer med engelska som modersmål.

LA8PV:s klassiska översättning
Eftersom svenska och engelska tillhör samma språkstam är det förledande enkelt att direktöversätta. För den mening man vill uttrycka väljer man, ord för ord, de glosor ord som råkar dyka upp i hjärnan. Enastående i den genren är naturligtvis LA8PV:s fråga: “How stands it to?”

Ett annat problem är när ett engelskt ord eller begrepp utvecklas till ett slanguttryck, vars betydelse inte framgår av normala ordböcker. När slanguttrycket därefter importeras och börjar användas allmänt i svenska språket kan det vara upplagt för missförstånd:

Slanguttryck vållar förvirring
Dagen före nyårsaftonen publicerade Amatörradionyheterna en påminnelse om SCAG:s Straight Key Day, de raka telegrafinycklarnas egen nyårsfest. På nyårsaftonens morgon gick vårt nätmagasins korrekturavdelning igång (det vill säga redaktörens hustru), för att som vanligt korrekturläsa det som publicerats sedan TV-n släckts föregående kväll. En av artiklarna var påminnelse om SKD, Straight Key Day.

”Måste man vara straight för att vara med i SKD?”
Hustrun, oaktat hennes ständigt växande kunskap om radioamatörernas fackuttryck, upplevde lätt förvirring. Vid frukostbordet kom därför frågan:

– Om man inte är straight, får man inte vara med då?

Beskedet var lugnande:

– Visst får man det. Det är telegrafnyckeln som måste vara straight.

”Varför envisas med skruvmejsel?
”Åter till den allt mer förekommande användningen av engelska ord och uttryck i vårt språk. En av mina vänner brukar raljera med ämnet genom att ställa den retoriska frågan:

“Varför ska vi envisas med att kalla det för “skruvmejsel”, så länge vi har ordet screwdriver?

Erik SM7DZV

Etiketter: Anglifiering, SKD