“Tänker du skaffa dig en drönare?
— Läs då igenom de nya reglerna först”

Posted by Erik SM7DZV on 14 maj, 2020 in Nyheter |
Uppdaterat 2020-05-14 kl 12.30: Redaktionell komplettering, fotnot  samt rättat korrektur.

Göran Uvner under fotografering 2018 vid Sollidens Slott på Öland.
FOTO Privat.

Från och med den 1 juli i år kommer gemensamma regler för flygning med drönare inom EU. Transportstyrelsen anpassar EU-reglementet för svenska förhållanden, och det finns mycket information att hämta på myndighetens hemsida under avdelningen Luftfartyg/Drönare.

Göran Uvner, drönarfotograf och radioamatör (SM7DMY), har gått igenom de nya reglerna. Han konstaterar att de nya EU-bestämmelserna är ett virrvarr av bestämmelser och hänvisningar med många olika klasser och regler.

“Läs på de nya reglerna”
Många frågetecken kvarstår, och det är mindre än två månader tills de nya reglerna börjar gälla. Görans råd till personer som funderar på att skaffa drönare är att läsa på de nya reglerna först:

 

Göran Uvner SM7DMY
FOTO © Erik SM7DZV

— Av Göran Uvner, SM7DMY —

Hör du något i luften som surrar? Ja då är det sannolikt en drönare. Utvecklingen och användningen av drönare har gått med blixtens hastighet bara under de senaste två åren och den ena incidenten efter den andra har inträffat när ovana drönarpiloter ger sig upp i luften.

Från leksak till arbetsredskap
Från att ha betraktats som rena leksaker har marknaden bokstavligt översvämmats av drönare med mycket kompetenta kameror till överkomliga priser. Användningsområdena har också blivit många. Från amatörfotografer till proffsdito, fastighetsmäklare, skogs- och jaktvårdare  — och radioamatörer.

 

Först flygförbud
För ca fyra år sedan dog den då gryende marknaden för drönare totalt när myndigheterna i Sverige och en del andra länder helt plötsligt förbjöd flygning med dylika. Protesterna lät dock inte vänta på sig. En hel industri i vardande var i farozonen och många hade redan skaffat sig dyr utrustning som i ett slag blev mer eller mindre värdelös.

Sedan nya milda och enkla regler
Så myndigheterna fick krypa till korset och i augusti 2017 släppte man drönarna om inte fria, så i alla fall med relativt milda och enkla bestämmelser. Sverige blev ett himmelrike för drönarpiloter. Lite förenklat kan man säga att, följde man bara Luftfartsverkets drönarkarta och inte flög närmare en flygplats än 5 km och inte högre än 120 m (på vissa ställen 50 m), så var det fritt fram.

Ej C-märkt drönare. Mycket begränsad användning från och med 2022-07-01?
FOTO © Erik SM7DZV.

Då det inte fanns någon gemensam reglering mellan länder ens inom EU, så fick man vara noga med att kontrollera vilka regler som gällde dit man tänkte ta med sig sin flygande kamera, vilket inte alltid var så lätt att ta reda på i detalj. Även flygbolagen kan ha skiftande bestämmelser, och har man inte koll på reglerna i ett land så kan det bli dryga böter och/eller konfiskering.

Gemensamma regler för drönare inom EU från och med 1 juli
Men nu kommer det nya gemensamma regler. Åtminstone inom EU, från och med den 1 juli i år. Det är Transportstyrelsen som implementerar EU-reglementet i Sverige och det finns mycket information att hämta på deras hemsida under avdelningen Luftfartyg/Drönare.

Virrvarr av bestämmelser och hänvisningar
Som alltid med nya EU-bestämmelser är det ett virrvarr av bestämmelser och hänvisningar med många olika klasser och regler. I olika grupper för drönare på nätet går diskussionens vågor höga och inte sällan har man olika tolkningar.

Indelningen bygger på beräknad risknivå
De nya reglerna ligger relativt nära Sveriges nuvarande regler, men drönare får olika indelning beroende på risknivå för flygningen. Precis som tidigare finns några grundregler som alltid gäller vid drönarflygning:

• Det behövs särskilt tillstånd för att få flyga utom synhåll och högre än 120 meter över marken, utom när det flyger över ett hinder.

• Man får inte flyga på ett sätt som utgör en risk för andra luftfartyg, människor, djur, miljö eller egendom.

Du är Operatör om…
det är du som är ansvarig för att flygningen genomförs på ett säkert sätt och att fjärrpiloten (vanligtvis densamme som operatören) som utför flygningen har rätt kompetens.

Registrering hos Transportstyrelsen
Operatören ska registrera sig hos Transportstyrelsen och kan vara antingen en person eller ett företag. Vid registrering tilldelas operatören ett specifikt operatörsnummer, ett så kallat operatörs-ID, och drönare som kräver operatörsregistrering ska alltid vara märkta och programmerade med operatörs-ID när detta är möjligt.

Om du som privatperson eller organisation ansvarar för en drönare eller modellflygplan, måste du registrera dig som operatör om drönaren eller modellflygplanet som du flyger utomhus
• väger mer än 250 gram eller
• kan överföra över 80 joule kinetisk energi vid en kollision mot en människa eller
• är utrustad med kamera, ljudupptagning eller annan sensor, eller
• tillhör flygning i kategori specifik.

Vikt eller utrustning avgör om registrering behövs
Detta betyder att den mycket populära modellen Mavic Mini, som man pressat ner vikten på till 249 gram, ändå kräver att operatören registrerar sig hos Transportstyrelsen, eftersom den är försedd med kamera. Inte mycket att hänga upp sig på kanske, men när den nyligen introducerades som ett lågprisalternativ med bra kamera och andra finesser, som man vanligen hittar i dyrare drönare, så var den allmänna uppfattningen att det var bara att tuta och köra utan någon form av registrering. Så ser alltså inte ut att vara fallet.

Du är en Fjärrpilot om…
det är du som flyger drönaren. Beroende på hur drönaren ska flygas och användas kommer den att delas in i öppen, specifik eller certifierad kategori. För att få flyga inom dessa kategorier kräver det att fjärrpiloten har ett giltigt behörighetsbevis. Beviset får man genom att utbilda sig och genomföra ett teoriprov som motsvarar den kategori som flygningen avser.

Undantag från krav på behörighetsbevis
Det finns dock undantag där flygningar inte kräver ett behörighetsbevis. Det kan till exempel vara när drönaren
• är en leksak (hur en sådan definieras framgår dock inte)
• väger under 250 gram
Det bör innebära att piloten som framför en Mavic Mini i alla fall inte behöver ett behörighetsbevis.

Säkerhetsriskerna kommer att avgöra kravet på drönarpiloternas utbildningsnivå.
FOTO © Erik SM7DZV.

Säkerhetsrisker avgör kravet på utbildningsnivå
Tanken bakom de olika utbildningsnivåerna grundar sig i hur stor säkerhetsrisk som den planerade flygningen för med sig. Ju högre risken är, desto mer omfattande är kraven på utbildning och att du har ett giltigt behörighetsbevis.
För att få flyga inom dessa kategorier gäller följande bevis:

• Öppna kategorin = Drönarkort
• Specifika kategorin = Kompetensbevis
• Certifierade kategorin = Fjärrpilotcertifikat

Vi håller oss här till den öppna kategorin och dess tre underkategorier för olika typer av flygningar med krav på olika kompetenser: A1, A2 och A3. De båda övriga kategorierna får anses vara mer för yrkesmässig användning.

Utbildningssida hos Transportstyrelsen
Som blivande fjärrpilot inom kategorierna A1/A3 och kategori A2 kan man på ett enkelt sätt utbilda sig genom materialet på Transportstyrelsens utbildningssida. Därefter gör man ett onlinetest där minst 75 % av svaren skall vara rätt. Då får man ett drönarkort som man skall kunna visa upp vid flygning. Ett kort för A1/A3 kostar 100 kronor och gäller i fem år. A2-kortet kostar 150 kronor, men om man gör A1/A3 provet och vill göra A2 också, kostar den senare 50 kronor i stället .

Övergångsregler under två år för ej C-märkta drönare
Är din drönare C-märkt? Sannolikt inte än. Men från den 1 juli skall alla drönare som säljs inom EU vara märkta med vilken C-klass de tillhör, från C0 till C4, mer info om klasserna på denna sida. Eftersom de flesta tillverkare, inkl marknadsledaren DJI, sannolikt inte kommer att hinna märka sina drönare med C-klass inom den närmaste tiden och för att befintliga drönare inte skall bli obrukbara, så har Transportstyrelsen infört övergångsregler i två år fram till juli 2022.

På denna sida kan man bland annat utläsa att det för drönare som väger mellan 250 och 500 gram (t ex Mavic Air) redan från 1 juli i år krävs att piloten genomfört utbildning och har A1 drönarkort. De får inte flygas över folk i området.

Mer strikt för drönare tyngre än 500 gram
Mer strikt är det för drönare som väger över 500 gram upp till 2 kilo (alltså de allra flesta konsumentdrönare, t ex den nya Mavic Air 2 och pro samt Phantom-modellerna). För dessa krävs att piloten har genomfört utbildning och har A3 drönarkort. De får då endast flygas på ett säkert avstånd av minst 150 meter i sidled från bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden. Om fjärrpiloten har genomfört godkänd A2-utbildning med tillhörande praktik, får avståndet minskas till minst 50 meter i sidled från människor, djur och egendom.

Drönare under 250 gram (till exempel Mavic Mini) får fortfarande flygas över utomstående personer i området, men aldrig över folksamlingar.

Vad händer efter övergångstiden?
Vad händer då om man fortfarande, efter övergångstiden i juli 2022, fortfarande har en drönare utan C-märkning? På direkt fråga svarar Transportstyrelsen att

”äldre drönare utan C-märkning enbart kommer att få flyga med tillstånd antingen i den specifika kategorin eller långt från människor”. Den specifika kategorin innebär att man då måste gå en utbildning genom en drönarskola, vilket kan vara förknippat med relativt stora kostnader, sannolikt flera tusen kronor (reds anm.)

Transportstyrelsen säger också att ”flyga långt från människor ev kan innebära även bostads-, affärs-, industri- eller rekreationsområden men att gräns på avstånd inte är avgjort än och att reglerna för vad som gäller för icke C-märkta drönare kan komma att ändras under tidens gång”.

Tänker du köpa en drönare i dagarna?
Då skulle jag tänka en gång till. Fråga i vart fall leverantören först om deras planer. Det gjorde jag idag när jag ringde DJIs stockholmskontor och frågade vilken C-klass deras nya Mavic Air 2 kommer att ha. Svaret från DJI blev:

” Vi har i dagsläget inte fått någon klassning ifrån DJI berörande drönarna. Tydligen är det något de fortfarande jobbar på. DJI samarbetar däremot med EU och de berörda myndigheterna så förhoppningsvis så kommer det mer information inom kort”.

Avvakta lite — och ta reda på vad som gäller
Så om man inte just nu behöver en drönare för att föreviga godset på landet eller för att dra upp en antenn i granen, så kan man avvakta lite och under tiden gå in på Transportstyrelsens Drönarguide och testa vad som gäller för den drönare man har bespetsat dig på.

 


FAKTARUTA 1:

Innan du lyfter

Luftfartsverkets drönarkarta.
Klicka på bilden för större skala.

Naturvårdsverkets drönarkarta.
Klickas på bilden för större skala.

Det här är kanske det allra viktigaste att tänka på. Oavsett vad du har för drönare som du flyger med, skall du innan du startar ta reda på om du överhuvudtaget får flyga där och i så fall på vilken höjd.

Det gör man genom att gå in på drönarkartorna. På länken hittar du såväl Luftfartsverkets drönarkarta som Naturvårdsverkets dito. Den förstnämnda, som du lämpligen har tillgänglig i mobilen, visar var gränserna går för flygplatser och andra känsliga objekt. 5 km från en flygplats är högsta höjd 50 m och längre ut gäller i regel 120 m.

Naturvårdsverkets bestämmelser är något mer komplexa och är man osäker bör man ta kontakt med Länsstyrelsens naturvårdsenhet. På kartorna över Öland ser man t ex flera fågelskyddsområden och Natura 2000 områden som är absolut NOGO den här tiden på året.

 


FAKTARUTA 2:

När du har landat — och innan du sprider dina bilder
Du har säkert inte tänkt att behålla alla bilderna i din drönare eller minneskort utan tänkt dela dem med vänner och bekanta på olika sociala media eller i trycksaker. Det får man inte göra utan vidare.

I de flesta fall ska man ansöka om spridningstillstånd hos Lantmäteriet. Där granskas bilderna och filmerna ur civilförsvarssynpunkt för att kontrollera att inga känsliga objekt kommer med på bilderna.

Att slarva med detta kan bli dyrt och i värsta fall ge fängelse. Det finns flera fall där sådant slarv gått till åtal. Rent hanteringsmässigt finns det heller ingen anledning att inte skicka in bilderna. Det gör man online via Lantmäteriets inskicksservice och är enklare än det låter och helt gratis (än så länge).

Behandlingen tar i regel några dagar och därefter får man ett godkännande eller vid enstaka fall ett förbud att sprida en viss bild. På Lantmäteriets sida står vad som gäller och även vilka undantag för ansökan som finns.


FOTNOT

Olika drönartillverkares andelar av marknaden.

Marknadsandelar för drönare i USA i juni 2019. Sammanställningen är baserad på registreringsnummer hos USA:s luftfartsmyndighet FAA.
Analysen har gjorts av Drone Industry Insights.

Den kinesiske tillverkaren DJI är totalt marknadsledande med mer än 75 procent av marknaden.

Print Friendly, PDF & Email

Etiketter:, ,

Copyright © 2014-2020 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com