Gigantiskt solutbrott för idag 99 år sedan
tände eld på telegrafstationen i Karlstad

Bilden visar hur jordens magnetfält påverkas av ett solutbrott
vid en fullträff på Jorden.
Illustration Tromsö Geomagnetiska Observatorium.

Idag, den 15 maj, är det 99 år sedan telegrafstationen i Karlstad brann ned. Det är därmed också 99 år sedan jorden drabbades av den näst största solstormen efter The Carrington event 1859.

Branden i Karlstad, natten till pingstdagen 1921, vållades av en solstorm som inducerade så hög ström i Telegrafverkets luftledningar att deras knutpunkt, den stora telegrafstationen fattade eld. Skadorna förvärrades av att även brandkårens larmsystem slogs ut.

Gunno Ivansson på MSB:s tidning Tjugofyra7 har beskrivit händelsen i en artikel från april 2012:

Vid 02-tiden på natten till pingstdagen 15 maj såg en boende i närheten hur ledningarna till telefonstationen började glöda och strax efteråt fattade stationen eld. En patrullerande polisman larmade via ett brandskåp, men eftersom brandkåren dröjde skickades en cyklist till brandstationen.

Branden i telefonstationen ledde till att alla brandskåp utlöste och på brandstationen uppstod förvirring. Cykelbudet fick fart på brandkåren som dock fördröjdes 20 minuter. Förödelsen var stor och dagen efter snabbinkallades en linjedirektör F. R. Fredriksson från Göteborg. Störningar hade märkts i hela det svenska telefonnätet, särskilt i Svealand, men inget i närheten av vad som skedde i Karlstad.

I Tjugofyra7 beskrivs både följderna för telefonabonnenterna och för Telegrafverket:

Tidningarna i Karlstad följde dagligen återställningsarbetet och berättade att affärerna var lamslagna. Branden ledde till stora problem för banker och handelskammaren talade om Force Majeure. Varje dag annonserade företag och banker på tidningarnas förstasidor att nu är deras telefonnummer åter i bruk.

Branden och skadorna efter solstormen blev en dyr affär för Telegrafverket. Den beräknades kosta 200 000 kronor och enligt Nya Wermlands-Tidningen var anläggningen försäkrad till 177 000 kronor, men när försäkringsperioden löpte ut 1 april hade försäkringen sagts upp av besparingsskäl.

The Carrington Event vållades av gigantisk CME
The Carrington Event inträffade några månader före solfläcksmaximum (1869) för den tionde solcykeln. Det som inträffade var ett gigantiskt koronamassautskast (CME) som var direkt riktat mot jorden. Solmassan använde knappt 18 timmar för att nå jorden 150 miljoner kilometer bort. Normalt behöver en CME fyra till fem dagar för att nå jorden. Wikipedia uppger att den höga hastigheten för denna CME möjliggjordes av en tidigare CME, som ”rensade vägen” för Carrington-händelsens sol- och  vindplasma.

Kan inträffa vart 350-onde år 
The Carrington Event 1859 bedöms vara den största solstorm som drabbat jorden i geologisk nutid. Solstormen 1859 inträffade innan el- och telenätet var utbyggda varför konsekvenserna trots allt blev begränsade. Amerikanska forskare [redaktionen saknar f.n. källa] har gjort tidsserieanalyser och dragit slutsatsen att det kan förväntas dröja cirka 350 år mellan varje sådan solstorm.

Vad händer om stora regioner på jorden blir utan el?
Solstormen 1921 ger antydan om vilka krafter det handlar om. Det är svårt att sätta sig in i konsekvenserna för livet på jorden, eller i stora regioner, av ett liknande solutbrott idag. Frånvaron av fungerande el- och kommunikationssystem skulle sannolikt att få dagens nedstängningar till följd av Covid19-pandemin att framstå som en ljum sommarbris.

Erik SM7DZV

Länkar:
Tjugofyra7 (2012-04-20): Svår solstorm drabbade Karlstad 1921 
Spaceweather (2020-05-12): The Great Geomagnetic Storm of May 1921 
Amatörradionyheterna (2019-09-01): 160 år sedan The Carrington Event 
Wikipedia: Solar storm of 1859 
Amatörradionyheterna (2018-07-06) Solutbrott — Bild av en fullträff på Jorden 
Amatörradionyheterna: Artiklar om solutbrott