Bokstavera mera!

Posted by Erik SM7DZV on 11 december, 2020 in Debatt, Nyheter |
2008-08-05. Uppdaterat 2014-12-14,2020-12-08, 2020-12-25 Redaktionell korrigering.
2020-12-11: Viktig uppdatering av länkar — Synpunkter från en hörselskadad radioamatör samt två artiklar om bokstaveringens historia.

M-blankettblockets baksida med signalistens kom-ihåg för bokstavering. Dessutom en rad om hur man ska uppträda vid störningar.
För radioamatörer som utsätts gäller att aldrig kommentera en störning — det är samma sak som att skicka en uppmuntrande signalrapport till den som stör.
(Sensmoral: Försök aldrig att omvända en fanatiker eller pissa i kapp med en skunk.)

Ursäkta. Min avsikt är inte att skriva någon på näsan, men här kommer en text, hämtad från min första hemsida på nätet. Den publicerades ursprungligen i augusti 2008. Den är dessvärre lika aktuell idag.

Texten handlar om att många radioamatörer struntar i, eller kanske inte klarar av,  att bokstavera. Visst har vi väl ändå fått lära oss att tala tydligt och på ett sätt som inte leder till förvirring, omfrågningar eller missförstånd? Eftersom många bokstäver ofta låter ganska lika och kan vara svåra att uppfatta rätt, har bokstavering skapats för att underlätta radio- och telekommunikation.

Har du någon gång missförstått eller missat en anropssignal?
Har du någon gång missat en anropssignal på telefoni? Trots nya hörapparater händer det mej, ganska ofta till och med. Det händer på kortvåg — och ännu vanligare vid repeatertrafik på två meter och på 70 centimeter.

Sällan dåliga signalstyrkor eller dålig modulation
Det handlar sällan om dåliga signalstyrkor eller dålig modulation. Så gott som alltid beror det på att den sändande stationen inte bokstaverar ordentligt. Ibland kan svårigheterna också bero på att den sändande stationen hasplar ur sig sin signal lika snabbt som om det vore världsmästerskap för sportjournalister.

 

 

Låter din stationssignal “ässämsjubeeepeeeceeee”
Försöker man säga sin anropssignal på samma sätt som man fick lära sig bokstäverna under första terminen i småskolan, ok – lågstadiet för er som är födda från 60-talet och framåt, så är det upplagt för missförstånd. Det motstationen hör är en ramsa som låter i stil med ässämsjubeeepeeeceeee. (Signalen SM7BPC finns inte, och den för mej okände amatör som haft den har inte ett dugg med det här problemet att göra. Det är bara ett exempel, Helge! Det handlar bara bokstavskombinationen BPC, Bertil Petter Cesar, som jag valt för att exemplifiera detta problem. )

Många bokstäver låter lika
Problemet är att många bokstäver låter lika. Alla som lärt sig telegrafi vet hur man får träna extra på tecken som är snarlika. Skillnaden för telegrafi, jämfört med telefoni, är att när man väl har lärt sig skilja på tecknen i telegrafi så är detta inget problem. Om man däremot uttalar bokstäverna på enklaste vis finner man att väldigt många låter väldigt lika. Är det störningar på bandet låter bokstäverna ibland helt lika. Ta till exempel alla bokstäver som slutar på E. Jämför också bokstäver som B och D, smaka på P och T. Jämför V och W. Exemplen kan mångfaldigas.

Det gäller att tala så att motstationen förstår
Syftet med radiokommunikation är att dubbelriktat och utan fel överföra olika former av data, vanligtvis siffror och bokstäver. När man kör telefoni, talöverföring, gäller det faktiskt att tala så att motstationens operatör förstår var man säger. Det är därför —  för att förhindra fel, förvirring och missförstånd som bokstavering började användas. När man kommer till väsentligheter, till exempel anropssignaler och olika sorters namn, bokstaverar man för att det inte ska bli fel. I stället för A säger man Adam etc. För dem som inte gjort lumpen som signalister, och dom blir ju tyvärr färre och färre, och för dom som aldrig lärde sig bokstavering innan dom tog sitt amatörradiocertifikat finns en alldeles perfekt sammanställning i SSA:s trafikhandbok (sidan 14 i 2001 års upplaga). Bilden överst i denna artikel visa M-blankettblockets baksida som också kan vara till hjälp.

Olika bokstaveringssystem
Förr fanns flera olika sorters internationella bokstaveringssystem och gamla uvar som jag kan ibland ha lite svårt att hålla oss till den nu gällande enda sanna läran. Vi brukar sällan bli missförstådda, men om vi råkar blanda ihop bokstavering ur olika system så hoppas jag att vi ändå kan bli förlåtna.

Engelsk bokstavering
mellan svenska stationer höjer töntfaktorn

En sak till: Den operatör som blandar in engelska ord i sin bokstavering, till exempel X-ray i stället för Xerxes eller Hotel i stället för Helge, framstår inte som en ”duktigare” radiooperatör. Det är mer troligt att hen bara höjer sin egen töntfaktor.

OK. Kan vi nu bli överens om att bokstavera mera?

Erik SM7DZV

 

Länkar om bokstavering:
Amatörradionyheterna (2016-02-06): Uppdaterat: Sluddra inte, tala sakta, bokstavera! (Kommentar från hörselskadad radioamatör.)
Atlasobscura: It Might Be Time to Update the Old ‘Alfa-Bravo-Charlie’ Spelling Alphabet  (Tack till Rune SM5COP för länktipset)
Amatörradionyheterna (2018-09-28): “Jämställdhetsförslag” om bokstavering drar löje över kvinnosaksorganisationer

Lästips, övrigt
Amos Oz: Hur man botar en fanatiker, Wahlström & Widstrand, Stockholm 2006. ISBN978-91-46-21543-1.

Print Friendly, PDF & Email

Etiketter:

Copyright © 2014-2021 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com