Efter 80 år och med facit i hand är det lätt
att sitta på läktaren och idiotförklara

Med ett 80-årigt perspektiv är det enkelt att sitta på läktaren och idiotförklara. Men hur skulle ditt eget handlingsalternativ ha sett ut?
Illustration: Ölandsbladet 2021-11-11, sidan 8.

Resterna av Föralinjens vattenintag vid Kalmarsund.
Klicka på bilden för större skala.
FOTO © Erik SM7DZV.

I dagens Ölandsbladet (2021-11-11) anmäls en ny fotobok som handlar om Föralinjen, en kanal som enligt upphovsmannens intentioner, majoren Nils Hallström, skulle hindra tyska stridsvagnar att i början av andra världskriget passera söderut efter landsättning på norra Ölands långgrunda stränder. Föralinjen började anläggas 1940, i början av andra världskriget.

Tidningens anmälan av boken är rubricerad ”Ny fotobok om legendariskt öländskt praktfiasko”.

”När blir det Sveriges tur”
Idag vet vi att tyskarna aldrig anföll Sverige. Tyskland hade större nytta av fungerande svensk industri och infrastruktur än ett samhälle i ruiner. Idag, med 80 års perspektiv på situationen, är det lätt att vara överseende och tala om Föralinjen som ett praktfiasko. Idag har vi hunnit tänka över saken många gånger. När regementschefen för Öland, majoren Nils Hallström, fick ordern: ”Försvara Öland”, var situationen en annan. Tyskarna hade ockuperat Norge och marscherat in i Danmark. Den brinnande frågan var: När blir det Sveriges tur?

Försvara Öland med 200 man — mot tyskt pansar
Under sitt befäl hade majoren Hallström ett ingenjörskompani och ett infanterikompani, i runda tal 200 man. Vad hade den styrkan kunnat uträtta i strid mot Hitlers tänkta massiva stridsvagnsanfall mot Öland?

Innan man idiotförklarar majoren Hallström finns det anledning att notera att han utgick från den stämning som rådde samhället just då. Han utgick och agerade utifrån de förutsättningar han hade — då.

Brist på långsiktig planering och resurser
Hallström verkade inom ramen för försvarets brist på långsiktig planering och brist på resurser. Den order han fått var att försvara Öland, vilket för övrigt torde vara historiskt unikt. Idag kan vi lätt inse att tanken på Föralinjen och dess tekniska förutsättningar var ett gigantiskt både militärt och tekniskt feltänk, men Hallström agerade och gjorde så gott han kunde för att lösa sin uppgift.

Lånade idén från norrländska försvarslinjer
I Norrland planerade Sverige att stoppa angrepp från norr med hjälp av försvarslinjer längs de stora norrländska älvarna. Där skulle angripare hejdas. Därifrån lånade Hallström idén. Genom att utvidga redan grävda kanaler och anlägga nya skulle ett vattenhinder för stridsvagnar kunna byggas strax norr om Föra. Genom kanalen skulle vatten pumpas upp så att ett stort område skulle kunna sättas under vatten och hejda fienden.

Vad skulle du själv ha gjort om du varit i Hallströms situation?
Den som idag talar nedsättande om Hallströms försök att försvara Öland borde kanske ställa sig frågan: Vad skulle du själv ha gjort om du varit i Hallströms situation år 1940? Tyskland var på offensiv på alla sidor av Sverige. Du får ordern ”försvara Öland”. Du har tvåhundra man fotfolk till ditt förfogande, och du förväntas försvara ön mot Hitlers pansarstyrkor. Vilka handlingsalternativ står då till ditt förfogande?

Då som nu: Brist på långsiktig planering och resurser
Situationen under början av andra världskriget påminner i vissa drag om läget i dag. Det saknades långsiktig planering och det saknades resurser. Det var i det läget majoren började planera hur han skulle försvara Öland. Visst tänkte han fel, men var fanns den planering som skulle ha hjälpt honom fatta ett rimligare beslut?

Hur rimligt var det för övrigt, i början av 20-hundratalet, att lägga ned stora delar av Sveriges försvar — att sälja garnisonerna till reapriser, avveckla värnplikten, skänka bort utrustningen så att det inte finns tält och maskeringsnät nog för att ens förlägga dagens blygsamma men växande personalnumerär — för att nu tvingas börja köpa in förlorade resurser till dagens marknadspriser i syfte att bygga upp försvaret på nytt?

Sitta på läktaren och kommentera
— det klarar vilket bysnillle som helst
80 år efter händelsen med Föralinjen är det enkelt att tala om praktfiasko. Att sitta på läktaren efteråt och tala om hur man skulle ha gjort, det klarar vilket bysnille som helst.

Hur skulle ditt handlingsalternativ ha sett ut?
Men hur skulle du själv ha gjort om du varit i majorens situation 1940 och fått ordern: ”Försvara Öland!” — 200 man mot Hitlers pansararmé: Hur skulle ditt handlingsalternativ ha sett ut?

Erik SM7DZV
(tillika hemvärnsveteran, Böda)

Lästips:
Syrén, Gunnar (1990). Har du hört talas om Föra-linjen?. Borgholm: G. Syrén. Libris 7448227. ISBN 91-630-0031-8

FOTNOT
Föreningen Kalmar läns hemvärnsveteraner planerar att 13 maj 2022 inbjuda intresserade till exkursion vid Föralinjen.

Raoul Thörnblad vid modell av vinddriven pump vid Föralinjen.
Källa Wikipedia