Sven — radioamatören utan eget certifikat
Dokumenterar nu minnen från sina radioår

Uppdaterat 2022-05-16 klockan 07.05 och klockan 17.40 samt 2022-05-26: Foto av SM6CAS Nils-Göran.

Sven Elfving i sitt radioschack. Slutet 1950-tal.

Sven Elfving, född 1940, var i sin ungdom eldsjälen bakom DX-klubben Polar Bears Radio Club i Örnsköldsvik. Sven var DX-are, FRO-are med medlemsnumret SL-3104 och så småningom värnpliktig militär telegrafist vid  Jämtlands Fältjägare.

Han blev dock aldrig radioamatör med eget certifikat. Hans erfarenheter från radioområdet — DX-lyssnande och amatörradio — går dock i långa stycken utanpå det mesta.

Under en travresa till Zimbabwe 1982 kommer Sven så småningom till Johannesburg i Sydafrika. Där går han in i en radioaffär och upptäcker en körklar amatörradiostation. Av affärsinnehavaren får han låna radiostationen och dennes amatörradiosignal.

Det blir en dag med en många DX-förbindelser, men också en dag när Sven, via radion, hjälper en afrikastationerad utlandssvensk med anstånd för deklarationen och — som grädde på moset — får tag i SM6CAS i Göteborg som kopplar upp en phone-patch så att Sven kan gratulera sin hustru hemma i Härnösand på hennes födelsedag.

1964 slutade Sven tvärt med amatörradion. Orsaken var inte bara att han det året flyttade från hemstaden Övik till arbete på länsstyrelsen i Härnösand. I det manuskript som nu ligger på redaktionens bord lovar Sven att återkomma till det som hände 1964 då han blev QRT. Han skriver:

Men exakt 18 år senare fick jag uppleva trivsamma radioupplevelser som blev ett minne för livet för den radionörd, som jag en gång i tiden hade varit… Mitt intresse för radio vaknade helt plötsligt till liv igen. Jag hade en travhäst på Axevalla vid den tidpunkten hos tränaren Sven-Gunnar Andersson. På banan jobbade en sydafrikan. Sven-Gunnar arrangerade en afrikaresa.

Till Zimbabwe för att träffa travtränare
Huvudsyftet var att i Zimbabwe träffa travtränare för att utveckla deras travverksamhet som var i sin linda. Det blev återbud av en deltagare så Sven-Gunnar hörde av sig. och jag nappade givetvis. Första veckan var det bland annat besök till Viktoriafallen i Zimbabwe och andra begivenheter och vecka två åkte vi till Sydafrika.

Fick underkänt i latin på gymnasiet
— ferieskola i stället för Sydafrikaresa
Resan till södra Afrika var en höjdare för mig, eftersom jag en gång i tiden hade blivit god vän med en ZS1 radioamatör. Han hade fruktplantage och han ville att jag skulle hälsa på. En av hans båtar gick från Portsmouth i England så resan var inga problem. Men jag gick i gymnasiet och fick underkänt i latin det året. Därför blev det — till mina föräldrars glädje — ferieskola i stället för bananbåt till Sydafrika. Men bättre sent än aldrig. Nu hamnade jag där nere ändå.

”SL3ZO from Sweden”
Det var Johannesburg som gällde. En förmiddag var jag ute och snokade i den stora staden och tittade i affärerna. Jag hamnade plötsligt i en radiobutik, och till min förvåning stod där en radiostation. Den såg intressant ut och ägaren kom fram till mig och frågade om jag var intresserad av amatörradio. Visst svarade jag och presenterade mig som SL3ZO from Sweden.

”Världen låg för mina fötter”
Du får gärna sätta dej och köra lite sa han. Jag höll på att smälla av! Sagt och gjort, plötsligt satt jag där och världen låg för mina fötter. Slängde ut ett CQ på 15 meter och fick svar från VK3! Gissa om min puls var hög.

 ZS6BRZ
Stationssignalen jag fick låna i radioaffären var ZS6BRZ. Tanken for genom huvudet SL3ZO/ZS6? Nä det vågade jag inte. Men visst var jag sugen. Snart var jag varm i kläderna. Det blev många QSO:n under dagen, VK (många) ZL, JA, många europeer (mest G inga SM) och en del sydamerikaner.

Från ZS6BRZ körde Sven också 5H3BH, operator Björn, och WB0MKR/KH3, Johnston Island – U.S. Coast Guard Loran Station – Mark Ray- WB0MKR/KH3 – 1982.

9Q… ropade på en svensk station
Det som slog mig var att jag inte hörde många afrikanska stationer på banden. Efter ett tag kom ägaren och undrade om jag ville ha te och en smörgås. YES, jag var ju jättehungrig. Timmar gick och plötsligt blev det intressant. En station station från Kongo, 9Q, ropade på en SM4, på svenska. Gång på gång, flera minuter i sträck ibland. Spännande var det, och mer skulle det bli. Till slut angav han sin signal. Jag ropade upp honom och han svarade direkt. Han blev först lite chockad av att höra en ZS6 prata svenska, så jag förklarade.

Han sökte sin kontakt i Dalarna för att han behövde akut hjälp. Med vadå frågade jag.

Behövde anstånd med deklarationen
— Jo, jag måste begära anstånd med att lämna deklarationen. Det var ju snart den 15:e februari och jag vill inte betala några straffavgifter.

Som länsstyrelsetjänsteman hade jag ju inga problem att hjälpa honom. Jag hade dessutom jobbat på skattesidan tidigare. Killen blev nog lite chockad:

”Ham radio är livet”
— Här behöver jag hjälp och så ramlar det in en ZS6:a på frekvensen och fixar mitt problem. Ham radio är livet, sammanfattade han

Den där dagen var ju rena julaftonen för mig. Synd att vi dagen därpå skulle på bussutflykt till den stora nationalparken uppe mot Mocambique och stanna där i fält några dagar för att kolla på lejon, giraffer och annat vilt.

Hembjuden till näste radioamatör…
Men det skulle hända mera, mycket mera.  Sent på eftermiddagen fick jag sällskap. Det var ZS6PX som råkade titta in. Han satt och hörde mig prata med Europa bland annat.

— Var bor du frågade han, och jag nämnde hotellet.
— Jag skulle vilja bjuda hem dig ikväll. Han såg att jag gillade den tanken. Du kan få äta middag hos oss, och sedan kan vi köra lite radio. Kan jag hämta dig klockan 19.

Halleluja, det här var ingen dålig dag! Familjen hade två döttrar i 10-12 års åldern. Såg att jordgloben stod framme. Flickorna hade inte hört talas om Sweden, tittade på mig som om jag kom från en annan planet. Jag minns att en av dem frågade hur många dagar det tog att komma till Sydafrika…

Körde foni med europeiska stationer
Efter maten, en god soppa, gick vi in till hans station. Han var mest intresserad av CW men undrade om jag skulle vilja köra foni åt honom och kanske hitta nya länder i Europa som han behövde. Det började med Lettland och Irland och snart var vi uppe i dussinet nya.

Hittade en SM5 på 20 meter
Så hittade jag en SM5:a på 20 meter, och jag fick en idé:

— Vill du ringa det här numret i Göteborg och be honom komma på den här frekvensen?

Ungdomsporträtt av Nils-Göran SM6CAS (S.K. 2021), som kopplade upp phone-patch för att Sven skulle kunna gratulera sin fru på hennes födelsedag.
FOTO: Privat via Ulrika SM7WYN.

SM6CAS Nils-Göran
Klart han gjorde det, och där satt vi och väntade. Vi väntade på att min vän sedan slutet av 1950-talet, SM6CAS Nils-Göran, skulle höra av sig. Plötsligt hördes bärvågen.

— SM6CAS on the frequency”, är det du Sven ?

Japp, gåshud är bara förnamnet. Jag hade ju informerat Nils-Göran att jag skulle till Sydafrika! Wow. Drömmer jag?

Kerstin fick födelsedagsuppvaktning via phone patch från Sydafrika 1982.
Här Kerstin och Sven Elfving, augusti 2021, vid fritidshuset i Jansjö, västra Ångermanland.
FOTO © Erik SM7DZV.

Phone-patch till Härnösand
Efter diverse kallprat sa jag att min hustru Kerstin fyller år i dag (9:e februari).

— Vi kör phone-patch, sa han, och ringde hem till bostaden. Hustrun hade hela släkten hemma på kalas. Grattis på födelsedagen sa han.

— Hur kan du veta det, frågade Kerstin.

— Jag pratar just med Sven via radion. Han är i Sydafrika och vill säga några ord till dej:

Fick tillfälle att gratulera på födelsedagen
— Och jag fick tillfälle att gratulera henne. Det var visserligen lite QSB och min röst var lite plåt-aktig, men det gick ju hem ändå. De andra i familjen fattade inte att det var jag.

På den tiden fanns inga mobiltelefoner och södra Afrika var inte känt som någon turistregion precis.

SL3ZO SM3-3104 Sven Elfving

Ännu mera radioshack: Sven Elfving med radiomottagare, bandspelare, skrivmaskin och väggar fyllda med QSL.

FOTNOT:

1. Svens stationer i Sydafrika
Christer SM3CZS i Njurunda har efter vår första publicering hört av sig och lämnat mer information om Svens radioäventyr i Sydafrika. Sven hade skickat ett vykort till Christer, som fortfarande har det kvar. Det var tack var det sparade vykortet som det gick att identifiera de sydafrikanska radioamatörer som lånat ut sina stationer till Sven.

Stationen Sven fick låna i radioaffären var ZS6BRZ. Radioamatören som bjöd hem Sven på kvällen var ZS6PX.

Sven och Christer har känt varandra sedan i början av 1960-talet. Christer bodde då i Kramfors. Sven och Christer har ett annat stort gemensamt intresse — travsport.

2. Vad hände Sven 1964?
1964 slutade Sven Elfving tvärt med amatörradion. Orsaken var inte bara att han det året flyttade från hemstaden Övik till arbete på länsstyrelsen i Härnösand. I det manuskript som ligger till grund för dagens berättelse lovar Sven att återkomma till det som hände 1964, då han blev QRT.

Försvann in i radioskugga
Hur vi lyckades återknyta kontakten med Sven, och varför denne skicklige telegrafist aldrig blev radioamatör, varför han slutade så tvärt som radioamatör på SL3ZO, inte tog det certifikat som hade varit en bagatell för honom och under många år försvann in i radioskugga, det lovar vi återkomma till.

Håll uppsikt efter Sven i kommande nummer av QTC.
Våra frågor till Sven om hans radioerfarenheter från mitten av 1950-talet ledde till en nytändning. Han plockade fram sina skrivdon och satte sig ned för att teckna ned minnen och erfarenheter. Som stöd för hade Sven tidningsurklipp, fotografier och  ett antal inspelade rullband med sändningar både från rara rundradiostationer och amatörradioförbindelser.

QTC:s läsare har redan haft tillfälle att läsa läsa en del av Svens deltagande i den amerikanska studien om rysk amatörradio som nu finns i SSA:s arkiv i Karlsborg, liksom ett otal band med intressanta inspelningar från slutet av 50 talet, både rundradio och amatörradio.