Hemvärnsveteraner besökte Föralinjen
— ett ofta förtalat försvarsverk på Öland

Posted by Erik SM7DZV on 17 maj, 2022 in Kommenterad nyhet, Kultur, Nutidshistoria |
Senast uppdaterat 2022-05-17 klockan 22.04 (ändrat rubrik, rättat korrekturfel).

Uppslag i Ölandsbladet 2022-05-14.
Klicka på bilden för länk.

2022-02-24: Ryssland anfaller oprovocerat Ukraina i ett krig som fortfarande pågår.

I Sverige blossar en säkerhetspolitisk debatt upp, vilken på några veckor leder till att en kvalificerad riksdagsmajoritet beslutar sig för att lämna mer än 200 år av formell alliansfrihet för att ansöka om medlemskap i NATO.

Den politiska majoritetens förhoppning är idag att anslutningen till NATO ska bli en kvick fix. NATO-medlemsskapet ska i ett huj återge Sverige den militära försvarsförmåga som förlorats under decenniers ekonomiska prutningar på Försvarsmakten.

Historiska kunskaper viktiga
Det sägs ibland att historiska kunskaper är viktiga för att inte gamla tiders felbeslut ska upprepas. När Kalmar Läns Hemvärnsveteraner samlades till exkursion förra veckan, vid Föralinjen på norra Öland, fick deltagarna på köpet underlag för egna reflexioner i den riktningen.

 

Föralinjen var en regelstridsställning som började byggas sommaren 1940, när Sverige fruktade ett tyskt angrepp. Ett av scenarierna var att tysk trupp skulle landsättas på norra Öland och därefter anfalla söderut. Genomtänkta alternativa händelseförlopp saknades liksom planering för det egna försvaret.

Ordern till regementschefen: ”Försvara Öland”
Regementschefen, reservofficeren och majoren Nils Hallström har fått ordern: ”Försvara Öland”. Uppgiften Hallström tilldelats var att försvara Öland mot en tysk invasionsarmé. Till sitt förfogande har Hallström totalt 2500 man. Han ska försvara en ö med 30 mil kust. Grupperade längs kusten innebar det 120 meter mellan varje soldat. I Föra hade Hallström ett infanteri- och ett ingenjörskompani, cirka 200 man.

Som den officer han är går Hallström in för att lösa uppgiften. Här behövs både kraftsamling och försvarsverk.

Regelstridsställning — för att försvåra för fienden
I den bristfälliga planering som Hallström tilldelades fanns tanken på att upprätta regelstridsställningar på tre ställen tvärs över ön — en i norr, en i söder och en på mellersta Öland. En regelstridsställning är en någorlunda sammanhängande försvarslinje, som kan användas för att förhindra eller försvåra fiendens framryckning. En sådan stridsställning vid ett vattendrag kan ges ökad effekt. Vid de norrländska älvarna fanns flera sådana regelstridsställningar till skydd för en fiende som skulle attackera Sverige från norr.

Karta över Föralinjen som den var tänkt.
Källa: Bild ur Rutger Simonssons genomgång i Föragården den 2022-05-13
Klicka på bilden för större skala.

När Hallström rekognoserar området där den nordligaste regelstridsställningen var tänkt, upptäcker han några kilometer söderut ett omfattande vattensjukt område där det sedan några år pågick torrläggningsarbeten. Hallström var specialist på sådana arbeten. Han fick en idé: Här skulle det gå att göra tvärt om. I stället för att ge ökad åkerareal åt bönderna i Föra socken skulle kanalerna kunna användas för att översvämma de redan vattensjuka områdena.

Vatten från Kalmarsund för att översvämma låglänta områden
Det skulle ske genom att pumpa upp vatten från Kalmarsund över den den västra landborgen och in i den övre delen av kanalsystemet. Öland lutar från väster mot öster. Fick man bara upp vatten till den västra delen av kanalsystemet skulle området dränkas genom självfall. Genom att förse kanalen med två betongdammar, ”spärrar”, samt ett par jorddammar, skulle man hindra vattnet att rinna ut i Östersjön. På det sättet skulle det bli möjligt att lägga stora arealer under vatten. Genom att bredda och fördjupa den väst-östliga kanalen skulle den också kunna fungera som stridsvagnshinder eller i vart fall vara fördröjande för pansarfordon.

Förbud köpa pumpar…
Ett ingenjörskompani från Eksjö rekvireras och sätts in i arbetet i början av maj liksom inhyrda civila arbetare. Arbetet pågår till hösten 1940 då Hallströms plan börjar ifrågasättas från både militärt och klerikalt håll. Till att börja kommer en order som förbjuder Hallström att köpa in de pumpar som man behöver för att kunna pumpa upp vatten in i kanalen från från Kalmarsund.

Enkelt vara stöddig idag: — Vi har facit sedan 82 år
Hallström rapporterar till sina överordnade att han flyttar regelstridsställningen till Föra och att han kommer att utnyttja det pågående torrläggningsföretaget för sina syften. Han erhåller inga kontraorder. Idag, med 82 års facit i hand, finns en tämligen utbredd benägenhet att betrakta tanken på Föralinjen som ett stollaprov.

… hyrde pump i stället
Problemet var inte att majoren Hallström skulle ha varit galen, för det var han inte. Problemet var att Sverige i början av sommaren 1940 inte hade någon militär planering för hur man skulle möta ett tyskt invasionshot mot Öland. Inga förberedelser var gjorda. Överordnade staber som mobiliserades var oorganiserade och kände inte till vad som pågick över ytan.

Lydde order och gick till aktion
Hallström lydde order och gick till aktion. Han planerade och rapporterade till sina överordnade, utan att inledningsvis få några kontraorder. När invändningar började komma från högre nivåer var dessa order inte tillräckligt entydiga. Hallström började åka slalom för att runda otydliga ordrar. Den uppgift han fått sig ålagd var att försvara Öland. Hallström arbetar vidare. När Milobefälhavarens order kom i början av augusti 1940, att inga pumpar fick köpas in till pumpstationen vid Kalmarsund, blev Hallströms tolkning att han måste hyra in pumparna.

Föralinjen byggdes aldrig klar och kunde därför heller inte tagas i bruk. Beslutet om byggstopp kom lika hastigt som Hallströms beslut att starta arbetet.

Felet: Låste på ett enda scenario
Hallströms grundläggande misstag var att han låste på ett enda scenario, med en tysk invasion på nordligaste Öland och därifrån anfall söderut. När Hallström mobilserades och sattes in som chef för försvaret av Öland hade hans överordnade ingen planering att tillhandahålla för den uppgiften.

Oklara ordrar
Under första delen av arbetet på Föralinjen förmådde Hallströms överordnade inte att sätta sig in i de pågående arbetena och ta ansvar för det som skedde. Senare, när man började ifrågasätta hela tanken med Föralinjen, bidrog oklara eller icke entydiga ordrar till att arbetet ändå fortsatte.

Arbetsmarknadsargument för att få fortsätta
Som en kuriositet kan nämnas, att när arbetet med Föralinjen skulle avslutas, argumenterades från flera håll att verksamheten ändå skulle tillåtas fortsätta för att ge sysselsättning åt de civilanställda som arbetade där. Skälet för det var att det ansågs att den civilt inhyrda arbetskraften annars skulle bli tvingad att gå ut i arbetslöshet.

Erfarenheter av Föralinjen — att chefen tar sitt ansvar
Den sammanfattande erfarenheten av arbetet på Föralinjen är att på varje beslutsnivå försöka identifiera alternativa scenarier, att alltid planera eftertänksamt noggrant och att aldrig fatta beslut i affekt. Sist men inte minst viktigt: Att alltid skriva order, så att den blir entydig och inte kan missförstås eller ens avsiktligen misstolkas. En förutsättning för att kunna verka i chefens anda är chefen tar sitt ansvar, vet vad hen vill och har förmåga att förmedla det till sina underställda.

Beröringspunkter mellan då och nu
Vilka är då beröringspunkterna mellan Sveriges nu aktuella NATO-ansökan och det militärt misslyckade projektet 1940 att bygga Föralinjen? Parallellen ligger i politikens ekonomiska kortsiktighet. I tider av avspänning finns en politisk reptilhjärnereflex att pruta på försvarskostnaderna för att kunna använda de frigjorda pengarna till åtgärder som lockar väljare och tryggar politikerns återval.

”Försvarsförmåga: Det går fort att lägga ned
— det tar minst 12 år att bygga upp på nytt

Under sitt föredrag under Hemvärnsveteranernas aktivitets- och exkursionsdag till Föra och Föralinjen nämnde överste Rutger Simonsson tidshorisonterna vid förändringar av säkerhetspolitiken. Nedrustning och avveckling går snabbt och tar bara något eller några få år. Att återskapa militär förmåga tar mycket längre tid. Då handlar det bland annat om behovsanalyser, inköp av mark, miljötillstånd, beslut om vilka anläggningar som behöver byggas och var, rekrytering och utbildning av officerare och trupputbildare, anskaffning av materiel, inkallning och utbildning av värnpliktiga, övning och repetitionstjänstgöring. Att bygga upp ny försvarsförmåga tar vanligtvis minst ett dussin år.

1925 års försvarsbeslut:
Konsekvens av krigströtthet och drömmen om den eviga freden

Tillbaka till Föralinjen: Den 9 april 1940 inledde Tyskland en oprovocerad militär ockupation av Danmark och Norge. Som en följd av krigströtthet och internationell avspänning efter första världskriget hade riksdagen fattat ett nytt försvarsbeslut 1925. Beslutet byggde på drömmen om den eviga freden och på vetskapen om att reducering av försvarsanslagen skulle komma att frigöra medel för beslut inom områden, som var långt mera populära bland väljarna än försvars- och säkerhetspolitik.

19 utbildningsregementen lades ned
1925 år försvarsbeslut ledde bland annat till att 19 utbildningsregementen lades ned. Värnpliktstiden kortades till 140 dagar och utbildningen utarmades. De flesta värnpliktiga saknade till exempel vinterutbildning. En fjärdedel av alla vapenföra män blev inte inkallade. Förmågan att lösa sin uppgift sjönk både hos värnpliktiga och stamanställda befäl.

Hur skulle du själv ha gjort?
I april 1940 var Sveriges försvar ytterst dåligt rustat. Det var då Hallström fick order att försvara Öland med en soldat på var 140-onde meter. Hur skulle du som läser, själv ha försökt lösa samma uppgift?

 

 

 

 

TACK
Tack till Ölandsbladets chefredaktör Peter Boström, om tog bort betalväggen på artikeln om Hemvärnsveteranernas exkursion till Föralinjen och därmed gjorde möjligt för våra egna läsare att ta del av tidningens text och bilder.

 

Länkar/Källor

Ölandsbladet (2022-05-14): Försvaret av Öland: ”Ryssland är ett hot”  
Militärhistoria.se (2011-09-09) Olle Larsson Försvarsbeslutet 1925
Sveriges Radio (2010-05-19) Nu har riksdagen avskaffat värnplikten 
Svenska YLE (2009-06-16): Sverige avskaffar värnplikten 
Dagens Nyheter (2013-01-09): Reinfeldt: Försvaret är ett särintresse (bakom betalvägg)
Ny Teknik (2020-06-13) Vad hände med Sveriges beredskapslager
SVT Nyheter: (2022-04-25): Tidigare överbefälhavaren Sverker Göransson: Sverige ska inte ha godkänt 
Wikpedia: Föralinjen

Gunnar Syrén: Har du hört talas om Föralinjen?
VTT Grafiska, Vimmerby 1990, ISBN 91-630-0031-8

 


FOTNOT 1
Avvattningen av vattensjuka områden i Föra
För berörda lantbrukare i socknen blev projektet framgångsrikt, då de i kunde göra åkermark av tidigare översvämmade områden.


FOTNOT 2

Programmet vid Hemvärnsveteranernas exkursion:
Anförande Om Ölands behov av försvar: Kommunalrådet Ilko Corkovic, Borgholm,
Anförande Omvärldsanalys:C KRAG  överstelöjtnanten Patrik Råberg
Anförande Genomgång Föralinjen överste Rutger Simonsson

Därefter följde besök på plats vid Övre Spärren, kanalen och bron vid gamla Stärkelsefabriken samt avslutande besök vid pumpstationen Kalmarsund N Djupvik.

Efter lunch vid Sandviks Fiskrestaurang transport till Gillberga Sten- och Kulturbrott där geologen Jan Mikaelsson föreläste om Ölands Geologi.

Print Friendly, PDF & Email

Etiketter: , , , , ,

Copyright © 2014-2022 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com