Efter Erdogans påståenden och krav:
”Man förstår ju att Putin gnuggar händerna”

Posted by Erik SM7DZV on 27 maj, 2022 in Analys, Kommenterad nyhet, Samhällsdebatt utan radioanknytning |
Först publicerat 2022-05-27 klockan 17.52. Uppdaterat: 2022-05-27 klockan 23.20,
2022-05-28: SVT Nyheter: Kurder i Syrien oroade för ny turkisk invasion: ”Alla är rädda”

I sin propaganda mot Sverige har Turkiets president Erdogan hävdat att Sverige skulle vara en ”fristad för terrorister”. I turkiska medier pekas svenska politiker ut som terrorister.

Naturligtvis är anklagelserna grundlösa, men vad spelar det för roll för en statschef med Donald Trumps syn på sanning och Vladimir Putins syn på rättssäkerhet?

Erdogan fick sin möjlighet att komma in i världsnyheternas strålkastarljus när Sverige och Finland lämnade in sina ansökningar om att bli medlemmar i försvarsalliansen NATO. Genom att försöka hindra Sverige från bli medlem i NATO lyckades Erdogan göra sig intressant för västvärldens nyhetsredaktioner. I ett slag hade Erdogan fått makt att utnyttja Sveriges NATO-ansökan för sina egna syften.

 

De obehagliga frågor som Erdogan placerade på den svenska statsledningens bord handlar bland annat om hur många turkiska journalister, ”terrorister”, som fått politisk asyl i Sverige, och som nu enligt Erdogan, bör utlämnas till Turkiet. En annan fråga handlar om vilka länder och organisationer som ska få ta emot bistånd från Sverige. En tredje handlar om påstått vapenembargo.

Det finns inget vapenembargo
Sveriges Radio har talat med svenska vapenexportchefen Karl Evertsson, chef för Krigsmaterielgruppen på Inspektionen för strategiska produkter (ISP). Evertsson slår i intervjun med Sveriges Radio fast: Det finns inget embargo mot Turkiet. ”Det görs en bedömning från fall till fall.”

Svenska politiker pekas ut som terrorister i turkisk media
Fem svenska politiker, som uppges sitta i Sveriges Riksdag, pekas i turkiska media ut som terrorister genom att ta emot order från PKK. Av de fem utpekade är det bara en som sitter i riksdagen. Erdogans syfte är att genom terroristanklagelser kriminalisera alla kurdiska politiker både inom Turkiet och i andra länder.

Terroristbrott – Grundat på gummirekvisit
Definitionen av terroristbrott i svensk lagstiftning, Lag 2003:148, 2§, inleds av tre gummirekvisit, som troligen torde kunna tolkas lite hur som helst. Sverige är trots allt en rättsstat. Hur motsvarande begrepp kan definieras och tillämpas av mindre nogräknade regimer och länder, är Erdogans styre  i Turkiet ett slående exempel på.

”Gärna fem procent av BNP till försvaret”
I ett brev via PostNord sammanfattar en av Amatörradionyheternas läsare sin syn på den turkiske presidenten Erdogans försök att nu utnyttja NATO:s vetorätt för egna syften:

Man förstår ju att Putin gnuggar händerna, när han har en egen marionett i NATO. … Jag skulle själv inte ha något emot att vi tog fem procent av BNP till upprustning av vårt försvar. Men vi ska bestämma själva hur det ska göras, och hur det se ut.”

Kuppförsöket 2016 – Början på diktaturen i Turkiet
Den 15 juli 2016 genomfördes ett försök att störta Erdogan och Turkiets regering. Upproret leddes av en fraktion inom militären. Resningen slogs ned och ledde omedelbart, dagen därpå, till att mer än 2800 militärer och mer än 2700 domare avsattes från sina poster. Utöver domare och militärer avskedades även poliser, lärare, skolchefer och regeringstjänstemän.

4000 officerare och 85000 statstjänstemän avskedades
Drygt två månader efter kuppförsöket rapporterar DN om att avskedanden och gripanden har fortsatt även efter det akuta skedet: Närmare 4000 officerare och 85 000 statstjänstemän har avskedats efter kuppförsöket och 17 000 personer sitter i fängelse för påstådd inblandning i kuppförsöket. Repressionen har sedan dess påverkat hela det turkiska samhället.

Åtta av tio journalister  i Turkiet
ser arbetet bli allt mer meningslöst

Tidningen Journalisten redovisade för en vecka sedan en enkätundersökning som visar hur repressionen och censuren påverkar journalisternas arbetsförhållanden: Åtta av tio journalister anser att deras arbete blir mer och mer meningslöst för varje dag.

241 turkiska journalister åtalades under 2021
Minst 73 var fängslade under hela 2021
Den senaste rapporten från Media Monitoring Report visar att minst 241 journalister blev åtalade i Turkiet under 2021 och 28 av dem dömdes. Minst 73 journalister var fängslade under hela 2021. 37 procent av de svarande uppgav att de gripits av polis eller åtalats på grund av sin yrkesutövning som journalist under sin karriär.

Utrikesmagasinet: Erdogan pressas.
Höjer insatsen och risken — och Putin jublar
Utrikespolitiska Institutets nättidning Utrikesmagasinet skriver 2022-05-22 i en analys att Erdogans krav på Sverige kan slå tillbaka mot honom själv:

Pressad av en dalande ekonomi och vikande opinionssiffror inför nästa års val i Turkiet höjer president Erdoğan insatsen i utrikespolitiken. Han nöjer sig inte bara med att villkora Sveriges och Finlands Natointräde utan hotar dessutom med en ny inmarsch mot kurdkontrollerat område i norra Syrien.

President Putin har anledning att applådera dessa hinder mot Natos utvidgning. Men Erdoğan spelar högt och kan straffas vid kommande Natotoppmöte, konstaterar Bitte Hammargren, senior associerad medarbetare vid Utrikespolitiska institutet.

Marinsoldatens visdomsord
Svenska statsledningens aktuella försök att på civiliserat och sakligt sätt bemöta Erdogans argumentation och ”krav” påminner mig om min gamle vän, den amerikanske marinsoldaten, som delade med sig av sin levnadsvisdom:

— Erik, never ever get involved in a pissing contest with a skunk.

Försök aldrig pissa i kapp med en skunk. Det är ungefär samma sak som talesättet att man aldrig ska försöka vinna en debatt mot en idiot — därför att rätt som det är kommer ens egen argumentation att befinna sig på samma nivå som motståndarens.

 

 

 

Länkar
Lagen.nu: Lag 2003:148 Om straff för terroristbrott
Se 2§ definition terroristbrott och 3§ gärningar som utgör terroristbrott.
Sveriges Radio (2022-05-27): Svenska politiker pekas ut
som terrorister i turkisk media 

Sveriges Radio (2022-05-25): Svenska vapenexportchefen:
Finns inget embargo mot Turkiet  

Utrikesmagasinet (2022-05-22): Erdoğans krav på Sverige
kan slå tillbaka på honom själv 

Tidningen Journalisten /2022-05-20): Jobbet blir mer och mer värdelöst för varje dag – anser 8 av 10 turkiska journalister
BBC (2016-07-17): Turkey’s coup attempt: What you need to know 
BBC (2020-11-26): Turkey court jails hundreds for life
for 2016 coup plot against Erdogan 

Amatörradionyheterna (2016-07-21): Obekräftad uppgift om Turkiet: ”Amatörradio inte längre tillåten” — ”Brott mot förbud betraktas som piratdåd” 
Amatörradionyheterna (2016-07-31): Jodå. Amatörradion i Turkiet lever — Även om det inte syntes på DX-Maps…


FOTNOT

Konsensus och Vetorätt

Konsensus är bra. Det betyder att alla i en grupp är överens om det som beslutas. Veto är ofta obra. Veto beyder att en deltagare kan blockera ett beslut som alla övriga anser nödvändigt. Ett veto innebär att ett demokratiskt majoritetsbeslut kan förhindras. Vetohistorien visar att storpolitiska intressen alltid går före angelägna internationella åtgärder.

Vetorätt — Grundat på misstro, motsättningar eller rädsla
Att vetorätt införs i en internationell organisation kan ha sin grund i misstro, stora motsättningar mellan eller rädsla för övriga deltagare. För att över huvud taget kunna bilda en sådan organisation kan det vara nödvändigt att i stadgarna skapa tillräcklig säkerhet för tongivande, eller alla, länder att alltid kunna förhindra beslut som går mot det egna landets intressen.

Politisk nödbroms
Användningen av veto utgör en politisk nödbroms mot beslut som går emot det egna landets intressen. Hot om veto kan i en eventuell förhandlingssituation vara en metod för att tilltvinga sig fördelar inom ramen för ett planerat beslut eller inom andra politikområden.

FN:s Säkerhetsråd
Den mest utmärkande användningen av veto har vi kunnat se i FN:s säkerhetsråd. Rådets fem permanenta medlemmar har enligt FN-stadgan rätt att stoppa varje beslut som hotar eller inskränker deras politiska eller ekonomiska intressen. De fem permanenta medlemmarna i säkerhetsrådet är Folkrepubliken Kina, USA, Frankrike, Storbritannien och Ryssland, före detta Sovjetunionen. Deras användning av veto har lett till att viktiga insatser av FN i många fall har stoppats av andra världskrigets stormakter.

Turkiet och NATO
Ett mycket aktuellt fall av hur vetorätt tillämpas under en pågående beslutsprocess uppvisas nu av Turkiet med anledning av Sveriges och Finlands NATO-ansökan. Turkiets president Erdogan har bland annat krävt att Sverige ändrar sin flykting- och utrikespolitik. Han upprepar ett påstående att Sverige skulle vara en fristad för terrorister. Han har krävt att utpekade kurder ska utvisas från Sverige till Turkiet. En annan aspekt av Erdogans utspel bedöms kunna ses som påtryckningar på USA och Sverige att häva sina vapenembargon mot Turkiet.

VETO — Det yttersta hindret för demokratiska majoritetsbeslut
I internationella organisationer — vars medlemmar saknar tillräcklig värdegemenskap, eller lojalitet mot organisationen och som väljer att se till sina nationella politiska intressen — kommer vetorätten på sikt att blockera organisationens syfte och utveckling. Vetorätt är det yttersta hindret för demokratiska majoritetsbeslut. Det gäller både FN:s Säkerhetsråd och NATO.

Erik SM7DV

 

Print Friendly, PDF & Email

Etiketter: , , , , ,

Copyright © 2014-2022 Amatörradionyheterna All rights reserved.
This site is using the Hamnews.dzv.se Child-Theme, v3.1.4, on top of
the Parent-Theme Desk Mess Mirrored, v2.5, from BuyNowShop.com