Stor förödelse om solstorm träffar jorden
Se viktiga vetenskapsfilmer på SVT Play

Uppdaterat 2022-06-03.

En X7 (mycket stor) flare, en koronavåg och en korona massautkastning (CME) inträffade den 9 augusti 2011. Solstormen, som hade sitt ursprung längst till höger, bakom solens kant, var inte riktad mot jorden.
Källa NASA Solar Dynamics Observatory SDO.
Klicka här för länk.

Sveriges Television har under våren sänt en serie program på temat samhällskollaps där olika scenarier simulerats.

Ett av dessa scenarier handlade om konsekvenser av ett massivt solutbrott, där jorden skulle ligga i farans riktning. Ett stort solutbrott riktat mot jorden skulle påverka både klimat, teknik, ekonomi, varudistribution och kommunikationssystem.

Ju mer sofistikerade tekniska system människan skapar desto mer förödande skulle ett solutbrott kunna bli.

Återblick på några artiklar
och tips på aktuella vetenskapsfilmer
Vår nättidning gör här en återblick på något av vad vi skrivit om hur solens aktivitet påverkar livet på jorden. Vi lyfter också fram några viktiga vetenskapsfilmer om solaktivitet och solutbrott.

Vanligaste prognosmetoden: Räkna och mäta solfläckar
Solens aktivitet befinner sig nu, i början av cykel 25, i början av en uppgångsfas. Kortsiktiga prognoser talar för att solcykel 25 sannolikt blir kraftigare än föregående mätt som solfläcksaktivitet. De vanligaste prognosmetoderna bygger på räkning av antalet solfläckar och mätning av deras storlek. Metoden ger i de flesta fall inte möjligheter att uttala sig om solaktiviteten mer än som längst en solcykel i taget.

Alternativ metod: Studera magnetflöden inuti solen
Matematikprofessorn Valentina Zharkova gör en annan ansats. Hon och hennes forskningsteam mäter i stället förändringarna i magnetiska flöden i solens inre. Zharkova mäter variationer i de magnetiska flödena mellan Solens norra och södra halvklot.

Amatörradionyheterna 2015
År 2015 skrev Amatörradionyheterna om Zharkovas metod:

Genom att kombinera båda vågorna och jämföra data för den nu aktuella solcykeln har vi funnit att precisionen av våra skattning var korrekta till 97 procent”, säger professor Zharkovska till The Independent.

Resultaten innebär att forskarna kan hävda att en hypotes att modellens prediktionsförmåga är felaktig kan förkastas på femprocentsnivån.

”Löst problemet med prognostisering av solfläckscykler”
Mot bakgrund av dessa resultat hävdar forskarna att man löst problemen med att förutsäga solfläckcykler. Man hävdar att att mellan 2030 och 2040 kommer de två magnetsystemen att ta ut varandra helt och leda till en sol helt eller nästan helt utan solfläckar. Under det som benämns ”Maunder minimum”, som pågick från ungefär 1645 till 1715, förekom en liknande situation.

”Solstormarnas hot”
Dagen före julafton 2020 publicerade Sveriges Television ett 50 minuter långt vetenskapsprogram om solfysik. Programmet rubricerat Solstormarnas hot tar avstamp från en beskrivning av det stora solutbrottet den 2 september 1859, The Carrington Event, samt ett antal därpå följande händelser där solaktiviteten avvikit från det normala och där jorden påverkats kraftigt.

Länkar/referenser
• Amatörradionyheterna (2015-07-12): Engelsk forskare: Mini-istid börjar 2030. Kallt, noll solfläckar, dött på kortvåg? Missa inte referenserna som anges i artikeln.

• Amatörradionyheterna (2020-12-31: Viktig vetenskapsfilm på SVTPlay. Om solutbrott, solfysik och solcykler

• Amatörradionyheterna (2021-04-23): Solcykel 25 ligger före tidigare prognoser. Solfläcksmaximum kan komma redan 2024  

• SVTPlay (2021-12-23): Solstormarnas hot 

• SVTPlay (2021-06-24): Tänk om: 13. Tänk om en solstorm träffade jorden 

• SVTPlay (2022-05-24): Samhällskollaps 6 Simulering Solstorm